Verandasittning

Vår veranda vetter rakt mot öster, vilket vi har stor glädje av på eftermiddagarna. Det är oslagbart att sitta där om kvällarna och se solen göra allt längre skuggor.

Från verandan har vi inte bara kvällssol utan även en underbar utsikt över fälten, vilka blir allt grönare för var dag som går. Det var inte alls många dagar sedan fälten var helt bara och bruna, men nu har säden fått fart och det lär inte dröja länge innan det gröna helt tagit över.

Fälten i kvällssol...
Fälten i kvällssol…

Det går otroligt fort nu när värmen har kommit och det är inte bara på fälten som det gröna spirar. Gräsmattan har vuxit med raketfart den senaste veckan och idag har vi plockat fram gräsklipparen.

>Medeltidsfokuserad!

>

Bästa syplatsen en solig och varm sommardag är på verandan….

Jag är fokuserad…grymt fokuserad och den gamla symaskinen går varm.

På lördag drar maken och jag till medeltiden, närmare bestämt Medeltidsveckan i Visby och i år skall det bli en ny stass till mig. Hade jag tänkt.

Därav fokuseringen. Och det behövs. För det är inte många dagar kvar till lördag. Helst skall allt vara färdigsytt till fredag, då alla långa och vida klänningar och särkar skall strykas och alla kläder och prylar skall packas.

Min nya linnesärk

Särken är klar och underklänningen är halvklar, mest fåll, snörning kvar. Sömmarna på klänningens kjol skall också sys ner, men det kommer jag att göra för hand under tåg och färjeresan. För jag bara MÅSTE ha något att göra på resan annars får jag krupp av leda och rastlöshet.

Överklänningen är däremot långt i från klar. Få se hur mycket som hinns med på de två, tre dagar som är kvar. Hinner jag, så hinner jag….i annat fall får klänningen åka med nästa år istället. Men än tror jag på att den kommer med.

Klänning i smårutigt ylletyg med kort ärm och fyrkantig rigning samt med snörning i sidorna. Klänningen kan även fungera som ”underklänning” till en sk överklänning…vilka också är i ylle. Hoppas det inte blir föööör varmt på Gotland  😉

Medeltidsveckan är vår sista sommarvecka, sen börjar vardagen igen med lönearbete i stora staden i väster. Än känns vardagen långt bort för en vecka i Visby brukar vara härligt social, upplevelserik och avslappnat och väääääldigt mycket ovardag.

Jag längtar till våra vänner som vi träffar under veckan på Gotland och jag längtar efter att få uppleva miljöerna och atmosfären i fina staden Visby…och så Medeltidsveckan…förståss.

Överklänningens långa våder har jag klippt till i mörkblått ylletyg. Klänningen skall få v-ringning fram och bak, snörning fram samt snäva ärmar med en lång rad klädda knappar. Den kommer att vara helfodrad i oblekt linnetyg.

Medeltidsveckan är så mycket. Det är ett överflöd av upplevelser med  marknader, gyckel, föreläsningar och utställningar, mat och dryck, musik, uppträdanden och inte minst en massa fina människor i fina medeltidskläder. Det är lätt att få kontakt…alltid kan man prata om Medeltidsveckan  🙂

Struthättan har fått linnefoder. Blev mycket bättre så. Man slipper se fula sömmar och så är linnet betydligt behagligare att ha mot halsen än yllet….

>Verandamys…

>

En av mina favoritplatser på sommaren är vår fina veranda som finns på husets framsida. Verandan är inte stor men här finns vad som behövs för att jag skall trivas. Ett litet bord med några stolar och en helt en underbar utsikt över omgivande fält. Här kan jag även kika ut över grönsakslandet och några av trädgårdens blomsterland, vilket gör verandasittandet ännu lite trevligare.

Fint som snus att sitta på verandan och dricka kaffe. Och inte blir det sämre av att jag har sällskap av en gosig och trött Felix och av Ebba Brahe.

>Verandatankar…

>

Det är en speciell känsla att sitta på verandan och lyssna på åskan som mullrande drar förbi. Himlen mörknar och lovar regn. Det blixtrar och brakar till helt nära och det är inte utan att håren på armarna reser sig när det dundrar till som värst. Invirad i en tjock filt håller jag värmen när vindarna tar i och sommarvärmen byts ut mot svalare luft.

Regnet kommer och är efterlängtat och välbehövligt. Stora tunga droppar smattrar hårt mot byvägen och den dammtorra vegetationen blir frisk grön igen. I grönsakslandet står spridaren fortfarande på. Nu helt i onödan men för bara en liten stund sedan var jorden varm och torr och i stort behov av vatten. Det behövdes för att få det jag sått i grönsakslandet skall gro och växa.

Katterna kommer infarande en efter en. Salix som skyr vatten mer än allt annat har bara några droppar i pälsen medan Felix som hade hunnit längre bort från huset är ordentligt genomvåt. Felix traskade in och sökte sig troligen en torr och varm plats för att slicka sin våta päls torr. Salix blir kvar på verandan tillsammans med mig. Hon hukar under verandabordet och tittar ut i regnet och är troligen lika nöjd som jag med att få sitta torrt och beskåda naturens krafter.