>Väntar och väntar…

> Förra året ruvade hönorna fram flera kullar med kycklingar men i år verkar inte en enda höna intresserad av att lägga sig på ägg. Inte ens hönan Börta Bengtsson som är den som ruvat fram flest kullar verkar bry sig om att ens kolla in redena och äggen som ligger där. Så jag väntar och väntar…

Jag längtar efter få se små dunbollar i hönshuset och se hur de växer och hittar sin plats i flocken. Dessutom skulle vi vilja ha fler hönor för att få större produktion av ägg och inte minst för att få fler hönor till våra fem tuppar. Än är det ju bara tidig vår så förhoppningsvis får hönorna snart vårkänslor och kommer igång med sitt ruvande.

Men vi har faktiskt börjat fundera på att investera i en äggkläckningsmaskin ifall det inte skulle bli några kycklingar. Vi har kollat lite i Högbergas katalog. Är det någon som har några tips om vad man skall tänka på eller vet någon modell som är bra och lagom för ”husbehov”??

>Gräset är grönast…

>För hönorna gäller verkligen att gräset är grönare på andra sidan stängslet….eller snarare….på andra sidan stängslet finns gräset. För i hönsgården är det renätet och renkrafsat på allt grönt förutom några ruggar med nässlor. Men idag, och möjligen i några dagar till, finns det faktiskt grönt och växande gräs även inne i hönsgården.

Grässvålen som jag grävde upp tidigare idag för att utöka blomsterlandet lade jag ut som en grön liten matta inne hos hönsen. Först hamnade tuvorna på den stora komposthögen, men så kom jag på att det finns några som tycker väldigt mycket om gräs och då i synnerhet i kombination med insekter och andra småkryp, vilket det lär finnas gott om i gräset eller i medföljande jord.

Tyvärr fick jag aldrig se dem gå lös på grästuvorna för hönorna var först minst sagt misstänksamma till den gröna lilla plätten och vägrade titta närmare på den. Nästa gång jag besökte hönsgården vara alla hönorna inne. De hade nattat in och satt alla på rad på översta pinnen. Men grästuvorna var nu allt lite tovigare än innan så hönsen hade nog vågat sig fram till det gröna för att krafsa fram godsakerna….

>På önskelistan

>Högt upp på min önskelista finns ett växthus! Precis just nu skulle jag nog säga att växthus står allra högst upp på min önskelista för den kalla hallen räcker inte riktigt till för allt som jag har sått och för alla dahlior som skall väckas till liv inför sommaren. När jag ställde ut miniväxthusen med kålen fick dahliorna åka in i värmen i köket. Få se vad de säger om det.

Stora fördelen med den kalla hallen är just att den är sval samt att fönstret vetter mot söder, men i övrigt finns det inte mycket positivt att säga om hallen. För hallen går även under namnet fula hallen. Tyvärr finns det för mycket annat som behöver fixas med i huset och på gården, varken tid eller pengar räcker till för allt…..inte denna sommar i alla fall. Men sen skall vi ha ett växthus…… och en fin hall 🙂

>Mjöl från Wästgötarna

>När jag bakar använder jag gärna mjöl från Wästgötarna, som är en ekonomisk förening där medlemmarna har riktat in sig på ekologisk odling av gamla sädesslag. De gör bra mjöl som ger gott bröd. På mjölpåsarna står namnet på den lantbrukare som har odlat säden till mjölet i påsen, vilket känns fint att det är såpass småskaligt att man kan få den informationen. Det är även trevligt att kunna baka med mjöl som är närodlat.

Till brödbaket jag gjorde i förrgår, använde jag dels en vetesurdeg och dels en rågsurdeg med mjöl från Wästgötarna. Här nedan kommer recepten till knäckebröd och limpor.

Väcka liv i surdegarna
Dagen innan jag skulle baka plockade jag fram mina två surdegar ur kylen och matade dem med 3 dl vatten samt 3 dl fullkornsråg till rågsurdegen och ca 4 dl vetemjöl till vetesurdegen och ställde burkarna varmt vid spisen med en handduk över sig. Har du ingen färdig surdeg hittar du recept på hur du startar en surdeg i bland annat Martin Johanssons bok Surdegsbröd eller i Jan Hedhs bok Bröd.

Vetedegen
På bakdagen hällde jag ner vetesurdegen i min hushållsassist och tillsatte 5 dl vatten, ca 1 msk brödkryddor (färdig blandning), ca 2 msk honung, ca 1,5 dl krossat linfrö, ca 2 dl skrädmjöl (mjöl av havre) samt så mycket vetemjöl (speltmjöl) som det behövdes för att få en bra och hyfsat klibbfri deg. Tyvärr är jag dålig på att mäta utan jag brukar höfta och kolla på degen hur mycket mjöl som behöver tillsättas.

Jag hällde i 1 msk salt efter det att degen bearbetats i några minuter av assistenten. Efter att degen knådats ytterligare i ca fem minuter så hamnade degen i en inoljad bunke för att jäsa.

Rågdegen
Nu var det rågsurdegens tur att hamna i hushållsassistentens bunke. Jag hällde i 5 dl vatten, ca 1 msk brödkryddor, ca 1 dl krossat linfrö, ca 1,5 dl bovetekross i bunken, och därefter tillsatte jag ungefär lika mycket av fullkornsråg, fulkornsspelt och rågsikt tills jag fick en lagom klibbfri deg. Jag häller i mjölet samtidigt som assistenten jobbar med att blanda ihop degen. Och även denna gång tillsatte jag i 1 msk salt efter några minuters knådande av assistenten och därefter körde jag i ytterligare i ca 5 minuter.

Utbakning
När degarna jäst till dubbel storlek, vilket tog 2-3 timmar, började jag med själva utbakningen av knäckebröden. Då kom bakbordet fram tillsammans med brödkaveln, kruskaveln, degskrapan och en gaffel för att nagga med, samt ett mått för att kunna ta ut lagom stora knäckebrödsrundlar med. Vid bakbordet hade jag även vetemjöl för det går åt mycket mjöl vid utkavlingen så att inte degen fastnar i bakbordet. Vid gräddningen använder flergångsbakplåtspapper på plåtarna.

Ugnen satte jag på 200 grader innan jag började jobbet med att kavla ut degen tunt, tunt och krusade dem fint med kruskaveln och naggade dem med gaffeln. De gräddades ca 10-15 minuter tills de fck fin färg och lades sen på galler för att kallna. Till en början är knäcket synnerligen oknaprigt men när de har legat några timmar på gallret är de mer knäckebrödslika i konsistensen.

Det blev även två limpor
Jag använde drygt hälften av degarna till knäckebröd och den andra delen formade jag till limpor, en av var deg. Jag la dem i varsin brödform och ställde dem att jäsa i kylen över natten. På morgonen, dagen efter, gräddade jag dem i 200 grader. För att veta när de var färdiggräddade använde jag en digital mattermometer som jag satte på 94 grader och stack in den ena limpan innan jag ställde in dem i ugnen.

Du hittar fler recept i köket….:-)