Vid varje gryta….

”Grytorna koka i de svenska hemmen. Vid varje gryta står en husmor och rör. Det är på henne det beror om middagen skall bli lyckad – men inte bara på hennes skicklighet i matlagning utan också på andra orsaker. Hon måste se till, att hon alltid gör sina uppköp i en affär, där det hålles rent och fint, och hon måste veta, att hennes mjöl är av prima kvalitet, att margarinet blott innehåller de renaste fetter och att varorna i övrigt äro av fullgod beskaffenhet”

Ur Kooperativa förbundets kokbok, av Ingeborg Schäger, 1926

Bordskultur

”Det är ej endast vid matens tillagande, som en god kultur bör få göra sig gällande, utan även vid matens servering. Detta kan iakttagas i de enklaste hemmen med små tillgångar lika väl som i de förmögna. Huvudsaken är, att husmodern har sinnet öppet för trevnaden i att familjen under angenäma former intager sina måltider.

I vår jäktade tid är det ofta det ofta endast vid måltiderna, som familjens alla medlemmar samlas. Ej ens vid alla måltider är detta fallet. Det är nog oftast så, att man träffas först vid middagen.

När man då sätter sig till ett dukat bord, är det ju mycket viktigt, att åsynen av bordet inger en känsla av trevnad. Detta ökar dessutom aptiten och är därför t. o. m. nyttigt.

Köksinteriör
Köksinteriör

Ett bord kan se inbjudande ut, även om det är dukat med vaxduk. Finns många mindre barn, som hava den ovanan (tyvärr vanlig nog!) att spilla allt möjligt på duken, är det t. o. m. aptitligare att äta vid ett mord med en ren vaxduk än vid ett med en fläckig duk, även om den är av damast. Och de flesta familjer bestå sig ej med den lyxen att byta duk efter ett par dagar.

På ett bord, dukat med vaxduk, bör dock en liten duk eller serviett läggas på mitten.

På inget bord bör en liten blomma eller något annat grönt fattas, en ens på vintern. Alltid finns det tall, som kan göra sig utmärkt, och så har man ju evighetsblommor, som kunna vara mycket vackra, och varav numera finns ett stort vackert urval.

Det får ej vara stora, höga blommor, som skymma utsikten över bordet, utan endast låga.

Ett bord dukas olika, om familjen har ett hembiträde, som serverar maten eller ej. Serveras maten av ett hembiträde, bör ingenting annat än själva servisen, bröd, salt och kryddor samt vatten eller andra dricksvaror stå på bordet. All maten bjudes ikring. Har man däremot ingen hjälp vid serveringen, är det mycket praktiskt att vid husmoderns ena sida ställa ett serveringsbord, där rena tallrikar och all den mat, som kan ställas fram utan att kallna, placeras.

Middagsbord för 8 personer.
Middagsbord för 8 personer.

Finns halvvuxna ungdomar i huset, bör dessa läras att tyst och stilla sköta serveringen. Husmodern har då i förväg lagt upp all mat i köket och ställt den att hålla sig varm. Även gossar bör lära sig servera. Det ha de endast nytta av. Smör, kryddor, vatten etc, bör ställas så, att alla med bekvämlighet kunna nå det. Vatten bör aldrig fattas på något bord, även det mest festliga.

Om ett hembiträde serverar maten, bör alla småsaker som sylt, pickles, sallad, o. s. v. samt potatis och sås ställas fram först vid husmoderns plats, då det är hon som först serveras.

En annan sak, som , ehuru indirekt, tillhör bordskultur, är punktlighet. Så gott som all mat förlorar i värde på att stå och torka. Dessutom blir husmodern lätt nervös och otålig, om hon ej får servera sin mat i rätt tid, och då kanske den angenäma stämningen uteblir. Och så ett annat råd! Låt bli att vid måltiden göra upp allehanda mellanhavanden mellan de olika familjemedlemmarna! Då blir måltiden en plåga i stället för ett nöje, och maten smakar ingalunda bra, hur väl lagad den än är. Häremot syndas tyvärr ofta!”

Ur Pellerins kokbok, av Gerda Hallgren, 1925

Fett i någon form…

”Fett i någon form är bland de vanligast förekommande ingredienserna i vår mat, men också bland de dyraste. Med en begränsad hushållskassa måste en husmor för att få denna att räcka till inrikta sig på att minska utgifterna för just de dyraste ingredienserna.

Kött kan hon minska på och många gånger ersätta med fisk och grönsaker, och delikatesser kan hon helt enkelt låta bli. Men smöret kan hon ej undvara, om maten skall bli god.

Det är t. o. m. så, att, ju enklare ingredienserna äro, desto mera smör behöver hon för att av dem framställa god mat.

Hon har då endast att välja på att taga litet natursmör och få en mindre välsmakande och närande mat och att taga mera margarin (konstsmör) och därigenom kunna åstadkomma en verkligt god och närande rätt. Vilket är klokare? Att envist fasthålla vid gamla fördomar än att med tacksamhet taga emot det nya, som bjudes oss i en sådan matvara som margarinet?”

Ur Pellerins kokbok av Gerda Hallgren, 1925

Baka sitt bröd hemma

”Varje husmor borde kunna baka sitt bröd hemma. En dryg utgiftsp0st skulle kunna reduceras till hälften, kanske ännu mera, om hushållets brödförråd bakades i hemmet.

En sak av vikt, som i detta fallet ej får förbises, är, att man lätt tröttnar på en och samma sorts bröd, och det bör ses till, att brödsorterna variera, så att ej alltid samma sort förekommer på bordet. Vad jäsbrödet beträffar, kan man ju variera ganska betydligt utan att besväret därvid nämnvärt ökas.

En utmärkt omväxling i matbrödet äro de smörgåsbröd, man bereder med bakpulver i stället för jäst. Dessa bliva visserligen ej fullt så lättsmälta som det jästa brödet, men som omväxling med annat bröd kunna de utan olägenhet användas.”

Ur Bakning – Bröd, kakor och småbröd samt bakelser och tårtor, utgiven av Göteborgs Nya Husmoderskola, 1923

Om dukning och servering

”Hur bordet skall dukas i vardagslag, beror naturligtvis i första hand på hemmets ekonomiska tillgångar. Men hur enkelt man än har det ställt, bör man framför allt i vardagslag göra det bästa möjliga av de resurser som finnas, emedan just den dagliga trevnaden spelar en så ofantlig roll i varje hem. En husmoder måste först och främst göra det trevligt för sina närmaste, då får hon även övning, som kommer väl till pass vid festligare tillfällen – och med övningen komma idéerna.”

Ur Iduns kokbok, av Elisabeth Östman, 1911