Duktiga hönsmammor

Hönan Elva och hennes fem kycklingar har varit ute ur ruvburen i närmare två veckor och hönan Susanne och hennes tre fick lämna ruvburen i fredags. De är båda rutinerade hönsmammor som vet hur man tar hand om en kull med kycklingar. De har ruvat fram många kullar med små dunisar. Vilket märks!

Hönan Elva med sina sex veckor gamla kycklingar solbadar i slänten framför hönshuset.
Hönan Elva med sina sex veckor gamla kycklingar solbadar i slänten framför hönshuset.

Direkt när hönorna och kycklingarna kom ur ruvburen började de klucka och locka på de små så att kycklingarna hela tiden visste var hönsmor är någonstans. Oerfarna hönor med sina första kullar kan vara lite dåliga med att tala om var de är, vilket gör att kycklingarna kan tappa bort sig. Det brukar lösa sig, men kycklingarna blir oroliga under de stunder de inte hittar hönsmor.

Hönan Susanne ligger i dörröppningen till hönshuset och vila med sina tre kycklingar. De är ca fem veckor gamla.
Hönan Susanne ligger i dörröppningen till hönshuset och vila med sina tre kycklingar. De är ca fem veckor gamla.

Men med Elva och Susanne har det gått mycket bra från första stund och vi har kunnat ställa upp hönsdörren utan att behöva oroa oss. I och för sig har aldrig någon kyckling sprungit bort, inte ens för de hönor som är lite dåliga på att kalla på de små. Kycklingarna brukar stanna i närheten av övriga och pipa hysteriskt tills hönsmor är tillbaks.

Både Elva och Susanne har under dagarna när hönshusdörren stått öppen gått runt hela hönshuset med sina respektive kullar för att komma till den stora komposthögen. Där verkar det alltid finnas något gott att krafsa fram.

Tuppen Sören
Tuppen Sören

Till skillnad mot övriga hönorna som håller sig nära någon av tupparna går hönorna med småkycklingar i allmänhet lite för sig själva. Varje kull med höna bildar sin egen lilla miniflock. De är inte långt från övriga i flocken men inte heller helt nära.

Det är så fascinerande att se dem helt ”fria” men ändå veta att de stannar i närheten av sitt hem, hönshuset. Man behöver inte bura in dem för att hålla dem kvar. De rymmer inte för de ser den här delen av världen som sitt hem, sitt revir.

Middagslur i hönsgården.
Middagslur i hönsgården. Även om hönsgårdens dörrar står öppna så kan det vara tryggt och skönt att hänga lite inne i hönsgården.

 

Livet fortgår även utanför ruvburen…

Grusbritt och Guldtuppen.
Grusbritt och Guldtuppen.

Även om fem av våra hönor är upptagna med att ruva eller att ta hand om kycklingar så fortgår livet utanför ruvburen ungefär som vanligt för övriga hönor..

Det sprätts efter mat i ströet, man pratar med bästa kompisen, man hänger med en av stortupparna eller undviker ungtupparna. Då och då blir det en tupplur på sittpinnarna, antingen ute eller inne, och om vädret inte bjuder på allt för mycket snö, så blir det en vända utanför hönshuset.

Röda hönan Gudrun börjar bli några år - hon kläcktes 1 juni 2010
Röda hönan Gudrun börjar bli några år – hon kläcktes 1 juni 2010.
Jula med tuppen Korpen Flyger.
Jula med tuppen Korpen Flyger.

Storstädning i hönshuset

Storstädning i hönshuset.
Storstädning i hönshuset.

Det verkliga beviset på att hönorna ser oss som en i gänget är när vi städar hönshuset. Man skulle ju kunna tänka sig att de skulle skrämda och oroliga när vi vänder ut och in på hela deras hem. När vi bär ut varenda pinal, skyfflar bort allt strö och springer ut och in med prassliga stora lövsäckar. Men inte då!

De flyttar inte på sig en millimeter när vi släpar runt på allt utan sitter lugnt kvar och är mest i vägen.

Hönorna tar det med ro att hela deras hem är utstädat....
Hönorna tar det med ro att hela deras hem är utstädat….
...inte ens de stora lövsäckarna och kärran stör dem i deras lugn.
…inte ens de stora lövsäckarna och kärran stör dem i deras lugn.

Charmigt och härligt att veta att de är så trygga. Men lite besvärligt när hela dörröppningen är knöfull med höns och de vägrar flytta på sig. Risken för trampade höns-tår är stor och när det händer sker det under högljudda protester från våra hönsiga vänner. Men inte ens det får dem att flytta på sig speciellt mycket…..  🙂

Rent och fräscht....härligt :-)
Rent och fräscht….härligt 🙂

Städa hönshus hör väl kanske inte till det roligaste jobbet, men känslan när det är rent och fräscht i hönshuset är helt klart värt besväret. Dessutom är det ju roligt att hänga lite med hönsen….

Och medan vi städar så händer det spännande saker under hönan Elva....årets första kycklingar är på gång.
Och medan vi städar så händer det spännande saker under hönan Elva….årets första kycklingar är på gång.

Inga frigående höns

Hönan Berit
Hönan Berit

Tyvärr kan vi för tillfället inte släppa ut våra höns. Man har hittat döda duvor med duvpest, vilket kan ge upphov till Newcastlesjukan hos höns. En otrevlig sjukdom som kan orsaka svåra nervskador och även död.

Vi vill verkligen inte att våra kära hönor skall råka ut för något sånt, men det känns ändå himla tråkigt att inte kunna släppa ut dem. Vädret är ju perfekt för Hedemora, varken varmt eller kallt, och än går det säkert att hitta en hel del insekter i gräset. Och så är det väldigt mysigt att se dem gå runt på gården och i trädgården.

Men de får helt enkelt vänta (liksom vi) och nöja sig med hönsfoder så länge. Det går i och för sig ingen nöd på dem. Hönshuset är stort så alla får gott om plats.

Så hellre har vi dem instängda ett tag än att vi riskera hela vår besättning av våra fina hönor.

Bjuder på några bilder från i september, då hönsen kunde springa helt fritt   🙂

Svantepolk med två av sina hönor. Svantepolk är hönshusets högsta tupp...
Svantepolk med två av sina hönor. Svantepolk är hönshusets högsta tupp…
Nyfiken höna...
Nyfiken höna…
Guldtuppen hoppar efter en godsak. Han är trea i tupprangordningen. Mäkta populär bland de yngre hönorna.
Guldtuppen hoppar efter en godsak. Han är trea i tupprangordningen. Mäkta populär bland de yngre hönorna.
Berit och Lillyngvild undrar vad jag håller i för något konstigt. Eller så vill de bara bli fotade...
Berit och Lillyngvild undrar vad jag håller i för något konstigt. Eller så vill de bara bli fotade…