Livskvalitet

Vi skapar tillsammans och idéer och tankar utbyts.
Vi skapar tillsammans och erfarenheter, idéer och tankar utbyts.

Livskvalitet kan vara så mycket, men något som finns med som grundstenar i mitt liv är att få skapa med mina händer, att få umgås med mina vänner, att få vistas ute i naturen, att få ha djur runt mig. I helgen, liksom förra helgen, blev det check på alla punkter. Livet är rätt bra ändå! Tjoho…

Händer som skapar är något väldans fint.
Händer som skapar är något väldans fint.
Garner är för mig stor källa till kreativitet och skaparlust.
Garner är för mig stor källa till kreativitet och skaparlust.
Att gå på promenad i naturen med vänner är rena lyckopillret.
Att gå på promenad i naturen med vänner är rena lyckopillret.
En liten vovve som ville sitta knä, medan vi skapade med våra händer....
En liten vovve som ville sitta knä…så mysigt!

 

Mössa av restgarner

Jag höll så när på att glömma blogga om att jag i våras stickade en mössa – en restgarnsmössa. Kanske inte så spännande att läsa om, men jag försöker samla alla mina sy- och stickprojekt i bloggen. Jag tycker det är roligt att kunna gå tillbaks och kolla vad jag har sytt och stickat under åren. Minnet är ju kort så jag behöver lite extra stöd för detta  🙂

Mössa i baskermodell.
Mössa i baskermodell.

I vilket fall som helst så har jag stickat mössan i restgarnerna efter koftan som jag även har stickat ett par halvvantar i tidigare i år. Och jag har även använt samma randning som i vantarna, även om färgsättningen blev lite annorlunda, helt enkelt på grund av att färgerna tog slut allt eftersom jag stickade på mössan. Och det var ju just tanken – att bli av med lite restgarner och istället få ett plagg som jag kan använda.

Mössa med antenn.
Mössa med antenn.

Vet ännu inte om jag är riktigt nöjd med mössan. Kanske blev den aningens för stor och bylsig. Det hann bli allt för mycket vår innan den blev klar så jag har inte använt mössan på ”riktigt” ännu. Jag får utvärdera den under kommande vintern. Då uppskattar jag säkert att den är tjock och lite storbylsig. Just nu är jag aningens skeptiskt över resultatet.

Men jag gillar färgerna och jag gillar att den är randig. Randigt gillar jag nästan alltid  😉

Randig och fin i olika höstfärger.
Randig och fin i olika höstfärger.

Kofta stickad utifrån och in…

En randig tröja - stickad utifrån och in.
En randig kofta – stickad utifrån och in.

Nån gång under förra året fick jag en stickidé som jag bara inte kunde låta bli att prova och i höstas tog jag tag i projektet – att sticka en kofta utifrån och in. Det vill säga jag började sticka genom att lägga upp maskor för hals- och v-ringning, knäppkant fram och nederkanten och sen stickade jag mig in mot centrum av tröjan, vilket blev mitt bak i ryggen.

Men innan jag ens kunde börja var det en hel del räknande på varv och maskor för att förstå var jag skulle öka – för ärmhålet – var jag skulle ta in – för att få hörn och passform. Näst intill omöjligt att med ord beskriva hur jag tänkte och gjorde men förhoppningsvis kan bilderna förklara lite bättre.

Första varvet gick runt halsen, knäppningen och nertill. Här har jag stickat 5-10 cm....
Första varvet gick runt halsen, knäppningen och nertill. Här har jag stickat 5-10 cm….

Vet inte hur vanligt det är att sticka kofta på det här sättet. Har inte kollat utan jag utgick från min idé när jag räknade och mätte.

I början var det tämligen många maskor på rundstickan – dels för sträckan runt hals, framkant och nederkant är tämligen lång och dels för att garnet är tunt, ett tvåtrådigt yllegarn. Men maskorna minskade succesivt och till slut kunde jag maska ihop öppningen i ryggen – strax under skuldrorna. Därefter plockade jag upp maskorna i armhålet och stickade ärmarna uppifrån och ner.

Tröjans sista varv utgörs av mittersta mörka linjen bak i ryggen.
Koftans sista varv utgörs av mittersta mörka linjen bak i ryggen.
Här går det att ana hoptagningen som gjordes i mitten, bak på tröjan.
Här går det att ana hoptagningen som gjordes i mitten, bak på koftan.

För att göra det tydligt hur jag stickade koftan gjorde jag den randig, dessutom fungerade sticket som ett restgarnsprojekt.

I höstas stickade jag som besatt och fick nästan ont i mina händer, men jag var sååååå nyfiken på om det skulle funka och sen när jag väl fått klart livet drog jag ner på takten betydligt. Det blev även ett litet uppehåll för att sticka nya halvvantar då mina gamla vantar hade rasat samman.

Då ryggen är något längre än framstycket, gjorde jag några förkortade varv. En av de vita ränderna upphör vid axeln.
Då ryggen är något längre än framstycket, gjorde jag några förkortade varv. En av de vita ränderna upphör vid axeln.

Men i februari, mars nån gång, blev koftan äntligen färdigstickad och sen var det bara att fästa trådändarna och sy i knapparna. Sen dess har jag burit koftan några gånger….supernöjd med resultatet!

Kanske stickar fler koftor utifrån och in framöver. Vi får se, nu vet jag i alla fall hur man gör.  🙂

Det färdiga resultatet....
Det färdiga resultatet….

Här har jag samlat allt jag sytt och stickat de senaste åren…

Loppisduk blev stickpåse

SONY DSC

Jag behövde en ny stickpåse till mitt nya stickprojekt. Och till skillnad mot sticket som påsen skall vara hem åt var detta verkligen ett enkelt och snabbt projekt.

Jag sydde påsen helt enkelt av en lagom stor löpare. En loppisduk som fick nytt liv och ny funktion. Jag gillar återbruk!

Först sydde jag kanaler, en i var ände på duken, för bandet som skall dra ihop öppningen på påsen. Därefter vek jag löparen på mitten och sydde påsens kanter. Busenkelt!

På cirka fem minuter hade jag en praktiskt stickpåse för mitt senaste inte fullt så ”praktiska” stickprojekt.

Ändar, många ändar

SONY DSCDet är nästan så man kan tro att jag gillar att fästa garnändar. I alla fall med tanke på mönstermotiv som jag valt för koftan jag för tillfället håller på att avsluta.

Tröjan har gulgrå botten och gråvita ränder, uppepå bakgrundsmönstret har jag ”slängt ut” klassiska stickade stjärnor, i olika storlekar och färger. Slumpmässigt, men med flest stjärnor uppe vid oket och endast några spridda längre ner på tröjan.

För att det skulle vara görligt att sticka stjärnorna fick varje stjärna ett eget lite nystan, så varje stjärna genererade minst två garnändar. Då jag ibland var lite ogenerös med storleken på mininystanen så fick några av de större stjärnorna fyra ändar. Till det kommer ändarna från alla vita ränder….

Skrev jag något om att jag gillar att fästa garnändar??

SONY DSC