Dolda uträkningar och gömda tapeter

Tretex har säkert sina förtjänster, men att riva ner gammalt, fastsatt med oändliga mängder spik, är tämligen tröttsamt.
Tretex har säkert sina förtjänster, men att riva ner gammalt, fastsatt med oändliga mängder spik, är tämligen tröttsamt.

Bakom ett lager med svårfårserat tretex hittar jag uträkningar som varit dolda i decennier. Även tidigare tapeter som varit gömda lika länge kommer i dagen. Det är spännande att riva och hitta gamla ”minnen”. Målet är en ny planlösning på andra våning och under tiden bygger jag upp mina muskler och fyller mina lungor med byggdamm.

Ibland hittar man små noteringar och uträkningar.....
Ibland hittar man små noteringar och uträkningar…..

Vi är kvar

Ursäkta, ursäkta den osedvanligt långa blogguppehållet, det var verkligen inte planerat. Inte alls….inte alls…

Men jag finns trots allt kvar och livet rullar på ungefär som det brukar med gård, höns, katt och odlingar.

Vet inte riktigt varför det blev ett blogguppehåll. Annat än att jag har gått och blivit tämligen trött på min dator. Sedan jag installerade Windows 8, och sedemera 10, så känns det mer som om det är Microsoft som äger min dator och styr hur den skall användas, än jag själv. Trots att jag betalt för både dator och program! Irriterande är bara förnamnet, men jag skall försöka komma över det.

Vill ju åter bli en bloggande bloggare. Hoppas även att du som bloggläsare finns kvar! Säg gärna hej så jag vet att några är kvar…. 🙂

Skickar med ett par bilder på Salix som sitter i vår renoveringshall. Det är lite synd om henne för hon har gjort sig illa i munnen, inget allvarligt, men hon får inte gå ut förrän det är läkt. Därav den sura minen.

Jag inser även att renoverandet av hallen har blivit nedprioriterat. Vi har till och med satt upp en klocka…. ja, ja. Men även det skall det bli ändring på har vi tänkt. Mer om det i ett senare inlägg.

Soluppgång och dimma

Dalgången är dold bakom morgondimman.
Dalgången är dold bakom morgondimman.

I går morse var världen så där förtrollad som den kan vara när solen går upp på en molnfri himmel och dimman fortfarande ligger kvar på marken. Världen anas som suddiga konturer mot en solljus bakgrund.

Jag försökte fota ner mot dalgången, mot öster och solen. Inser att jag skulle må bra av en fotokurs så jag bättre kan hantera min kamera. Men hallonsnåret gjorde sig fint i motljuset.

SONY DSC

 

Till och med hönshuset blev nästan lite fint. Eller så blev det bara än mer uppenbart att byggnaden behöver en hel del omvårdnad från vår sida. Tids nog så skall den också få det. Eller rättare sagt den har redan fått viss omvårdnad, i form av dränering, men den behöver helt klart mer kärlek.

SONY DSC

Basplagg

Fyra par byxor....
Fyra par byxor….

I år har jag inte sytt alls så mycket som jag brukar. Under våren och sommaren har det mesta av sömnadsgrejerna varit nerpackade i lådor, många lådor, vilket har gjort att det har tagit emot att dra igång några sömnadsprojekt. Istället har tiden och energin gått till renovering och iordningställande av ett stort, ljust och funktionellt arbetsrum. Som äntligen är klart!

Själva rummet blev klart i slutet av sommaren, inredningen är i det närmaste klar, lite småfix kvar bara, men alla mina grejer är på plats och rummet är så funktionellt och otroligt bra som jag bara kunde drömma om. Det kommer mer om detta i ett separat blogginlägg lite senare….lovar.

Så nu har jag utan besvär och krångel kunnat sy igen. Även om hösten inte gav så värst mycket tidsmässigt utrymme för sömnadsarbete så fick jag sytt lite grand. Nu är det däremot något lugnare och jag har äntligen kommit igång på allvar. Å glad är jag för det. Har verkligen saknat att få sitta med mina mönster och tyger.

För jag gillar att jobba med tyger, färger och form och inte minst gillar jag att få kläder efter mitt eget huvud och mina mått. Och…..jag gillar att veta att kläderna jag har på kroppen inte är tillverkade på bekostnad av någon annans hälsa.

Det senare har gjort att jag tagit ett beslut om att jag inte skall köpa några kläder mer, med undantag för skor och strumpbyxor. Jag har funderat ett tag över detta och i våras tog jag beslutet. Nu syr jag rubbet.

Baksidan på de mörkblå jeansen.
Baksidan på de mörkblå jeansen.

Jag kan sy och jag gillar att sy, så då ser jag ingen anledning till varför jag skall stödja en klädindustri som lever på att människor har slavlöner och jobbar under helt vidriga förutsättningar och förhållanden. Jag kommer att skriva mer om mitt beslut i ett senare inlägg.

För i det här blogginlägget hade jag egentligen bara tänkt skriva om jeansen jag sytt, men uppenbarligen behövde jag skriva av mig om det andra först. Men nu åter till ursprungligen bloggtanken….basplagg!

Jag använder inte direkt jeans dagligen. Men de är ett bra som är vardagsplagg, lätta att kombinera med annat och bekväma att bära. Jeans är enkelt att använda. Och sedan mina senast köpta jeans helt har passerat stadiet för att visa sig på stan med (och detta trots att det är modernt med trasiga och slitna jeans) har jag saknat att jag inte har några.

I somras gjorde jag mönstret till ett par jeans, som jag provsydde i ett lila manchestertyg, ett loppistyg för sisådär 40 kr. Trodde det skulle bli något som jag bara kunde ha hemma, men till min förvåning satt de riktigt bra och trots färgen så fungerar de att ha på sig ”offentligt”.

SONY DSC
De senast sydda jeansen blev klar i går.

Med mindre justeringar på mönstret blev passformen ännu lite bättre och nu har jag sytt ytterligare tre par byxor. Ett par i mörkt blyertsgrått tyg och två i denimblått jeanstyg. De mörkblå jeansen blev klara i går.

Nu är jag sugen på att sy ytterligare jeans för de var så roliga och förhållandevis snabba och enkla att sy. Men det får vänta, nu har jag annat på gång. Vilket också kommer i ett kommande blogginlägg  🙂

Vi har hittat stora pengar

När maken slet upp golvbrädorna i mitt arbetsrum hittade han ett par tidningar från 60- och 70-talet. Han hittade även en bunt pengar!! Till ett värde av tiotusen!

Tyvärr tror jag vi får problem om vi skall försöka handla med dem. Men de funkar säkert bra när vi spelar Monopol nästa gång. När nu det händer. Om det nu händer. Monopol hör inte riktigt till mina favoritspel.

Inte blev vi rikare precis av att lägga nytt golv.
Inte blev vi rikare precis av att lägga nytt golv.

Det är inte utan att jag undrar över hur de hamnade där och varför? Framför allt varför? Varför stoppar man tiotusen i Monopolpengar under golvbrädorna?

Någon som har en idé?