”Monstren” i grönsakslandet

Vi har varit iväg på en tredagars utflykt till Tiveden och då hann några riktiga ”monster” växa till sig i grönsakslandet. Och då pratar jag inte om mördarsniglar utan om zucchini.

Skördar riktigt stora squash.

De är helt enorma och på tok för många för oss två. Den största som jag skördade i går kväll vägde över 1,7 kg, de övriga var inte långt efter i storlek och vikt. Jag känner en lätt panik för jag ser att fler ”monster” är på väg i grönsakslandet.

Men zucchini är ju gott och man kan använda dem till mycket – i grytor och soppor, som biffar, i sallader och mycket annat. Så jag tror vi reder ut ”problemet”  😉

Elektrisk matlagning

Kokböcker om elektrisk matlagning.
Kokböcker om elektrisk matlagning.

Tidigare i min bloggserie Gamla kokböcker har jag citerat ur kokböcker från tidigt 1900-tal och fram träder en närmast främmande värld av ideal och könsroller. Mina funderar kring det kan du läsa om här.

Äldre kokböcker ger inte bara recept och tips på maträtter utan även en bild av arbetsfördelning i hushållet och inblick i rådande tekniska lösningar för matlagning. När det på 1930-talet kommer ut kokböcker som heter ”Elektriskt matlagning” och innehåller detaljerade beskrivningar av elspisen konstruktion och funktion, så är det uppenbart att detta var något nytt för många. Kokboken är utgiven av Föreningen för elektricitetens rationella användning och även det kan säga något om tiden.

Här kommer ett citat från inledningen av boken:

”Avsikten med denna bok är icke att ge husmödrarna en ny kokbok. Övergång till elektrisk matlagning innebär icke någon omläggning av tillredningssättet eller tillämpningen av en särskild matsedel. Man kan fortfarande använda sin gamla kokbok och räkna med ungefär samma tillagningstider. Men den elektriska spisen medger mera rationella arbetsmetoder och bättre reglering av värmen. Den tid en anrättning tar, kan på förhand bestämmas tämligen noga, och om man utnyttjar dessa goda egenskaper hos spisen, blir arbetet enklare och tar mindre tid i anspråk för passning.”

Ur Elektrisk Matlagning, utgiven av Föreningen för elektricitetens rationella användning, 1936

Men även senare under 1900-talet kommer det ut kokböcker med den elektriska spisen som utgångspunkt. Jag har hittat en kokbok från mitten av 1950-talet som visar på fördelarna med elspisen – Baka, koka, stek elektriskt, utgiven av Aktiebolaget Elektrohelios. Men nu omnämns matlagning med elspisen som något modernt, istället för att ge detaljerade instruktioner kring teknik och användandet, vilket ger mig intrycket att den är mer vanlig.

Husmodern finns fortfarande kvar, så köket är ännu kvinnans ansvar, men nu utan hjälp av hushållerska, om man får tro citatet från inledningen till kokboken:

”Hushållsarbetet är i sin moderna form ej så mångsidigt och tungt som i forna dagar. Alltjämt ställs det stora krav på en husmor, i synnerhet som hon numera oftast får reda sig med mindre hjälp än förr. Det är därför viktigt, att hon till sitt förfogande har en så ändamålsenlig och praktisk köksutrustning som möjligt. Den skall vara ekonomisk i drift och ge ett gott arbetsresultat. Köksutrustningen skall dessutom vara sådan, att den kan bidra till att göra arbetet intressant och stimulerande, vara tidsbesparande och lättskött. Självfallet skall den även fylla alla hygieniska krav både i förhållande till den arbetande och med hänsyns till det, som tillagas.

Kökets främsta och viktigaste apparat är spisen, och den spis, som bäst fyller de nämnda fordringarna, är den elektriska spisen – elspisen.

Ur Baka, koka, stek elektiskt, utgiven av Aktiebolaget Elektrohelios, 1956

Jag tycker det är otroligt intressant och fascinerande att läsa i äldre kokböcker. Köpte dem från början för att få inblick i äldre sätt att ta tillvara råvaror, men det som helt har fångat mig är istället könsroller, arbetsförhållande och tankar och idéer kring mat och hälsa.

Här några bilder från kokboken från 1930-talet. Modellerna känns synnerligen omoderna, medan tipsen på kokkärl och användning gäller lika bra idag som då.

Det lär komma fler inlägg i bloggserien om gamla kokböcker….

Vid varje gryta….

”Grytorna koka i de svenska hemmen. Vid varje gryta står en husmor och rör. Det är på henne det beror om middagen skall bli lyckad – men inte bara på hennes skicklighet i matlagning utan också på andra orsaker. Hon måste se till, att hon alltid gör sina uppköp i en affär, där det hålles rent och fint, och hon måste veta, att hennes mjöl är av prima kvalitet, att margarinet blott innehåller de renaste fetter och att varorna i övrigt äro av fullgod beskaffenhet”

Ur Kooperativa förbundets kokbok, av Ingeborg Schäger, 1926

Fett i någon form…

”Fett i någon form är bland de vanligast förekommande ingredienserna i vår mat, men också bland de dyraste. Med en begränsad hushållskassa måste en husmor för att få denna att räcka till inrikta sig på att minska utgifterna för just de dyraste ingredienserna.

Kött kan hon minska på och många gånger ersätta med fisk och grönsaker, och delikatesser kan hon helt enkelt låta bli. Men smöret kan hon ej undvara, om maten skall bli god.

Det är t. o. m. så, att, ju enklare ingredienserna äro, desto mera smör behöver hon för att av dem framställa god mat.

Hon har då endast att välja på att taga litet natursmör och få en mindre välsmakande och närande mat och att taga mera margarin (konstsmör) och därigenom kunna åstadkomma en verkligt god och närande rätt. Vilket är klokare? Att envist fasthålla vid gamla fördomar än att med tacksamhet taga emot det nya, som bjudes oss i en sådan matvara som margarinet?”

Ur Pellerins kokbok av Gerda Hallgren, 1925

Om dukning och servering

”Hur bordet skall dukas i vardagslag, beror naturligtvis i första hand på hemmets ekonomiska tillgångar. Men hur enkelt man än har det ställt, bör man framför allt i vardagslag göra det bästa möjliga av de resurser som finnas, emedan just den dagliga trevnaden spelar en så ofantlig roll i varje hem. En husmoder måste först och främst göra det trevligt för sina närmaste, då får hon även övning, som kommer väl till pass vid festligare tillfällen – och med övningen komma idéerna.”

Ur Iduns kokbok, av Elisabeth Östman, 1911