Storstädning i hönshuset

Storstädning i hönshuset.
Storstädning i hönshuset.

Det verkliga beviset på att hönorna ser oss som en i gänget är när vi städar hönshuset. Man skulle ju kunna tänka sig att de skulle skrämda och oroliga när vi vänder ut och in på hela deras hem. När vi bär ut varenda pinal, skyfflar bort allt strö och springer ut och in med prassliga stora lövsäckar. Men inte då!

De flyttar inte på sig en millimeter när vi släpar runt på allt utan sitter lugnt kvar och är mest i vägen.

Hönorna tar det med ro att hela deras hem är utstädat....
Hönorna tar det med ro att hela deras hem är utstädat….
...inte ens de stora lövsäckarna och kärran stör dem i deras lugn.
…inte ens de stora lövsäckarna och kärran stör dem i deras lugn.

Charmigt och härligt att veta att de är så trygga. Men lite besvärligt när hela dörröppningen är knöfull med höns och de vägrar flytta på sig. Risken för trampade höns-tår är stor och när det händer sker det under högljudda protester från våra hönsiga vänner. Men inte ens det får dem att flytta på sig speciellt mycket…..  🙂

Rent och fräscht....härligt :-)
Rent och fräscht….härligt 🙂

Städa hönshus hör väl kanske inte till det roligaste jobbet, men känslan när det är rent och fräscht i hönshuset är helt klart värt besväret. Dessutom är det ju roligt att hänga lite med hönsen….

Och medan vi städar så händer det spännande saker under hönan Elva....årets första kycklingar är på gång.
Och medan vi städar så händer det spännande saker under hönan Elva….årets första kycklingar är på gång.

Utsläppta från ruvburen….

Kycklingarna som kläcktes i slutet av förra året har blivit riktigt stora. Idag fick de lämna ruvburen.

I vanliga fall brukar de bli utsläppta efter tre-fyra veckor, men så här under vintern kunde de lika väl vara kvar i ruvburen. Då får de en egen plätt att vara på, med egen mat och vattenautomat, och riskerar inte att bli nersprungna av hormonstinna ungtuppar. Och jag behöver inte oroa mig för att de skall frysa ihjäl på utegården för att de inte har hitta in igen.

Men nu är de stora nog att inte bli ihjältrampade av bråkiga tuppar, dessutom har vi slaktat av de flesta av ungtupparna, och de lär kunna ta sig in och ut från hönsgården av egen maskin.

Och nu när vintern har tappat sitt grepp om årstiden och marken åter är bar är det gott för alla att komma ut på dagarna. Även december-kycklingarna.

Det var två kullar som kläcktes i slutet av förra året och av dessa blev det sju kycklingar – två röda hönor och fem tuppar.

Första bilderna här nedan är från slutet av november, när de var helt nykläckta, och resterande är tagna förra helgen. De har fördubblat sinn storlek några gånger…..

SONY DSC SONY DSCSONY DSC SONY DSC SONY DSC

 

Första advent eller möjligen påsk!?

SONY DSCDå var ruvningssäsongen igång igen. Jag hade hoppats på att de kunde lugna sig i några månader till och väntat till våren. Men inte då. December och vintern står för dörren och då skall det bli smått i hönshuset!!

Det blev trots allt ett uppehåll på hela tre månader och det är nog nästan rekord. För vi har närmast hela tiden några kycklingar på gång. Ruvgalna hönor!

SONY DSC

Men vem kan motstå små dunbollar? Inte jag i alla fall. Trots att vi har fått otroliga mängder med kycklingar i sommar, nästan lite väl många, blir jag lika varmlycklig för varje kull med kycklingar som kläcks.

Det är Susanne, en rutinerad och erfaren hönsmor, som har fått kycklingar. Så även om årstiden är lite tokig så lär de nog gå bra ändå. Det blev tre stycken – en lagom stor kull – en gulröd samt två gula med svarta strimmor på rygg och nacke. Men i skenet av värmelampan ser de mest rödorangea ut.

SONY DSC SONY DSC SONY DSC SONY DSC

Typ kosläpp, men med höns….

Varje morgon de dagar vi är hemma har vi hönssläpp – typ kosläpp. Jag har aldrig varit på ett ”riktigt” kosläpp, vilket en del bondgårdar har om våren, men jag kan tänka mig att det är rätt underhållande och det är det med hönssläpp också.

När jag ställer upp hönshusdörren så vet de att de skall bli utsläppta och då blir de som tokiga. Det är nästan så nätdörren inte håller för trycket. Stänger jag däremot hönshusdörren så vet de att de inte kommer att bli utsläppta utan får ”nöja” sig med hönsgården och då lämnar de gallerdörren.

Jag är rätt säker på att de uppskattar sin hönsgård, men den slår ju inte på långa vägar att gå helt fritt ute på gårdsplanen. Men de dagar vi jobbar vill vi inte ha dem fritt springande på grund av riskerna med lösspringande hundar, rävar och rovfåglar. Då är det tryggar med hönsgården.

Men när nån av oss är hemma ställer vi upp hönshusdörren så de får gå ut och in som de vill…..och det gör de mer än gärna  🙂

SONY DSC SONY DSC SONY DSC

Jag kan inte öppna dörren fort nog. Och längst fram står alltid Sture, hönshusets högste tupp.

SONY DSC SONY DSC SONY DSC SONY DSC

Just nu har vi hönshuset fullt av halvstora kycklingar så raddan med djur som rusar ut när jag öppnar nätdörren tycks aldrig ta slut.

SONY DSC SONY DSC SONY DSC

Sen när alla har kommit ut så vänder de och börjar rusa in igen. De vet att jag brukar slänga ut en skopa med havre till dem och de blir så otåliga att de nästan kommer in igen innan jag fått iväg havren.

När väl havren är utkastat lägger sig lugnet….