Köpstopp på kläder

När jag rensade bland inläggen som aldrig blivit publicerade hittade jag ett inlägg om varför jag inte köper kläder längre. Var övertygad om att jag hade publicerat det, men tydligen inte. Eller så finns det en kopia….i så fall ha överseende…

Sedan våren förra året har jag slutat köpa kläder. Istället syr jag alla mina kläder själv. Enda undantaget är skor och strumbyxor, då jag varken har redskap eller kunskap för att göra egna skor eller strumpor. Men övrigt skall jag sy eller sticka allt själv. Allt från underkläder till ytterplagg.

Detta kanske låter som ett stort steg men jag syr redan sedan tidigare det mesta själv. Men nu tänkte jag det skulle bli stopp även på det lilla jag köpte, så som trikåtoppar, underkläder och en och annan blus. Nu skall jag göra allt själv!

Varför kan man ju fråga sig. Det finns flera för mig tungt vägande orsaker, här är några:

  1. De som tillverkar våra kläder har skrämmande usla arbetsförhållanden och får på tok för lite betalt för sin arbetsinsats. Jag har skrivit mer om detta här.
  2. Kläder är löjligt billiga, vilket leder som sagt till att de som tillverkar våra kläder är underbetalda men även till att vi överkonsumerar kläder. Vi köper långt mer kläder än vad vi använder eller ens behöver. Att vi konsummerar så sjukt mycket kläder är inte förenligt med en hållbar livsstil.
  3. Köpta kläder har många gånger tämligen låg kvalitet och usel passform. Allt är naturligtvis inte av låg kvalitet eller illa sytt. Men jag tycker kvaliten har blivit sämre och det ligger ju i linje med att vi inte skall ha våra kläder länge utan att vi skall konsumera mer och mer.

Fördelarna med att sy egna kläder är bland annat:

  1. Det är roligt och kreativt och ger en skön tillfredställelse att veta att jag gjort det själv.
  2. Kläderna får bra passform, då de är sydda utifrån mina mått och inte någon tabell som knappast passar någon.
  3. Jag får kläder så som jag vill ha dem och inte styrt utifrån ett snabbt växlande mode. Jag kan helt enkelt strunta i vad som är trendigt eller modernt och satsa på den stil jag gillar.
  4. Kläderna håller längre, dels för att jag är mer rädd om dem eftersom jag lagt en massa tid på dem, men även för att jag väljer tyger av bra kvalitet. Dessutom syr jag inte under samma omänskliga tidspress och kan därmed tillåtas vara noggrannare.

Finns det några nackdelar? Nä jag kan faktiskt inte komma på några. Tycker man det är svårt eller tråkigt att sy kläder så är detta en utmanning som troligen inte är så lockande. Men jag tycker det varken är svårt eller tråkigt. Tvärtom!

Här finns ytterligare ett inlägg där jag tar upp mitt köpstopp på kläder.

Är det någon mer som vill hänga på utmaningen att sluta köpa kläder, i alla fall nyproducerade kläder?

Basplagg

Fyra par byxor....
Fyra par byxor….

I år har jag inte sytt alls så mycket som jag brukar. Under våren och sommaren har det mesta av sömnadsgrejerna varit nerpackade i lådor, många lådor, vilket har gjort att det har tagit emot att dra igång några sömnadsprojekt. Istället har tiden och energin gått till renovering och iordningställande av ett stort, ljust och funktionellt arbetsrum. Som äntligen är klart!

Själva rummet blev klart i slutet av sommaren, inredningen är i det närmaste klar, lite småfix kvar bara, men alla mina grejer är på plats och rummet är så funktionellt och otroligt bra som jag bara kunde drömma om. Det kommer mer om detta i ett separat blogginlägg lite senare….lovar.

Så nu har jag utan besvär och krångel kunnat sy igen. Även om hösten inte gav så värst mycket tidsmässigt utrymme för sömnadsarbete så fick jag sytt lite grand. Nu är det däremot något lugnare och jag har äntligen kommit igång på allvar. Å glad är jag för det. Har verkligen saknat att få sitta med mina mönster och tyger.

För jag gillar att jobba med tyger, färger och form och inte minst gillar jag att få kläder efter mitt eget huvud och mina mått. Och…..jag gillar att veta att kläderna jag har på kroppen inte är tillverkade på bekostnad av någon annans hälsa.

Det senare har gjort att jag tagit ett beslut om att jag inte skall köpa några kläder mer, med undantag för skor och strumpbyxor. Jag har funderat ett tag över detta och i våras tog jag beslutet. Nu syr jag rubbet.

Baksidan på de mörkblå jeansen.
Baksidan på de mörkblå jeansen.

Jag kan sy och jag gillar att sy, så då ser jag ingen anledning till varför jag skall stödja en klädindustri som lever på att människor har slavlöner och jobbar under helt vidriga förutsättningar och förhållanden. Jag kommer att skriva mer om mitt beslut i ett senare inlägg.

För i det här blogginlägget hade jag egentligen bara tänkt skriva om jeansen jag sytt, men uppenbarligen behövde jag skriva av mig om det andra först. Men nu åter till ursprungligen bloggtanken….basplagg!

Jag använder inte direkt jeans dagligen. Men de är ett bra som är vardagsplagg, lätta att kombinera med annat och bekväma att bära. Jeans är enkelt att använda. Och sedan mina senast köpta jeans helt har passerat stadiet för att visa sig på stan med (och detta trots att det är modernt med trasiga och slitna jeans) har jag saknat att jag inte har några.

I somras gjorde jag mönstret till ett par jeans, som jag provsydde i ett lila manchestertyg, ett loppistyg för sisådär 40 kr. Trodde det skulle bli något som jag bara kunde ha hemma, men till min förvåning satt de riktigt bra och trots färgen så fungerar de att ha på sig ”offentligt”.

SONY DSC
De senast sydda jeansen blev klar i går.

Med mindre justeringar på mönstret blev passformen ännu lite bättre och nu har jag sytt ytterligare tre par byxor. Ett par i mörkt blyertsgrått tyg och två i denimblått jeanstyg. De mörkblå jeansen blev klara i går.

Nu är jag sugen på att sy ytterligare jeans för de var så roliga och förhållandevis snabba och enkla att sy. Men det får vänta, nu har jag annat på gång. Vilket också kommer i ett kommande blogginlägg  🙂