Effektiv

Fyra skjortblusar tillklippta.
Fyra skjortblusar tillklippta.

I går hade jag stora sy- och tillklippardagen och jag var synnerligen effektiv. Jag klippte till fyra skjortblusar på en gång. Alla i olika tyger, men med det gemensamma att bottenfärgen var vit eller mycket ljus. Så då tänkte jag att jag kunde sy dem alla samtidigt eftersom jag inte behöver byta färg på sytråden. Effektivet, eller hur?

Det blir en blommig skjortblus med rynk mot oket och långa kragsnibbar, en randig respektive en rutig figursydd skjortblus, samt en vit rak med spetsiga kragsnibbar. Sen behöver jag inte sy några mer skjortblusar på ett tag.

Jag har börjat sy ihop blusarna.
Jag har börjat sy ihop blusarna.

Sedan jag sydde min första skjortblus (som jag kommer ihåg) vintern 2012 har jag kommit till insikt att skjortblusar är grymt bra plagg som passar till det mesta. Och beroende på val av tyg, färg och detaljer så kan det bli allt från den enklaste till festligaste plagget.

SONY DSC

Tillklippt...
Tillklippt…
Småblommigt tyg som skall bli en 40-talsklännning.
Småblommigt tyg som skall bli en 40-talsklännning.

Jag fick även klippt till ett par jeans, en småblommig 40-talsklänning samt ärmarna till en kortärmad topp med tryck. Lägger man till de två kavajer som jag håller på att sy på sedan tidigare och sidenblusen som väntar på knappar så har jag en hel del att sy på den närmaste tiden.

Få se om jag fortfarande gillar min ”effektivitet” med att producera halvfärdiga syprojekt, om nån vecka. Kommer jag bli stressad över allt halvfärdigt som väntar eller kommer jag fortfarande tycka att det är bra att ha lite olika projekt att sy på?

Pågående projekt. Två kavajer och en sidenblus.
Pågående projekt. Två kavajer och en sidenblus.

Att det blev så mycket tillklippt var för att jag den senaste tiden har saknat de där lättare syprojekten som jag kan jobba med på kvällarna när jag kommer hem från jobbet. När jag är trött  i skallen orkar jag inte med pillet som en kavaj kräver, utan jag vill ha hyfsat enkla sömmar i enkla material så som skjortblusar i bomullstyg. Nu kan jag välja svårighetsgrad efter humör. Kanon……

Min hjälpreda Salix.
Min hjälpreda Salix.

Nytt år…

Det var svårt att göra himlens färger rättvisa på bild. Men en aning om hur det såg ut kan man se på fotot....
Det var svårt att göra himlens färger rättvisa på bild. Men en aning om hur det såg ut kan man se på fotot….

Det nya året började med en färgsprakande morgonhimmel. Efter dagar med tunga och mörka moln var det uppiggande att i morse kunna kika ut mot gårdsplanen och se byggnader och vårdträd i fint motljus mot en rödintensiv vinterhimmel.

Resten av dagen blev mer ordinärt gråmulen. Men det är ok. Nu går vi trots allt mot både längre och ljusare dagar.

Förra året slutade bra även om december inleddes med tårar efter en älskad katt, som gick bort i slutet av november. Tomheten efter vår saknade Felix har Salix, vår andra katt, gjort sitt bästa att fylla upp.

Att Salix inte skulle sakna Felix visste vi. De drog för det mesta jämnt men några större vänner var de inte precis. Men att hon skulle blomma upp och ta så pass mycket mer plats sen Felix var borta, var däremot förvånande. För vår del blev det en tröst…..

SONY DSC

Några nyårslöften? Nja inte direkt, men jag vill i alla fall blogga oftare än jag gjorde i december. Sen hoppas jag på en minst lika färgsprakande år som morgonens himmel bjöd på  🙂

God fortsättning på det nya året alla bloggläsare!

Felix finns inte med oss längre

SONY DSC

Vår söta och kloka Felix har i närmare tio år lyckats parera för alla passerande bilar när han gått över vägen för att komma ut till i fälten. Men i fredags gick det inte….

Saknaden efter vår älskade katt är obeskrivbar. Det gör så ont, så fruktansvärt ont.

Jag önskar jag kunde vrida klockan tillbaks och stoppa honom från att gå ut. Hålla honom inne och förhindra det hemska att hända. Men det går ju inte. Varken att backa tiden eller skydda dem man älskar från allt som skadar och gör ont.

Älskade Felix!

Full frihet…utan kattbesvär…

Frigående höns
Frigående höns

I år har hönorna fått springa helt fritt större delen av sommaren. I alla fall då vi har varit hemma och det har vi varit mestadels den här sommaren.

Tidigare år har jag inte vågat släppa ut dem utanför hönsgården när de har haft småkycklingar. För risken att kycklingarna skulle blivit kattmat har varit mer än stor. Men katterna har fått allt mer respekt för hönorna. Inte så att hönorna har jagat runt på katterna och nypt dem i svansen precis.

Men sedan katterna fick en uppläxningen av gårdens vilda skat- och kajfamiljer, efter några misslyckade försök att få sig en kajunge till middag, har de fått en tämligen stor respekt för lite större fåglar. Dit hönorna ändå får räknas. Mesar och sånt står fortfarande på menyn….och ärlor.

Dessutom, till katternas stora förtret, är hönorna otroligt nyfikna på katterna och följer gärna efter dem. Och är det något som skrämmer en katt så är det bytesdjur som inte beter sig som bytesdjur, dvs flyr i panik när katterna visar sig. Hönsen närmar sig istället sakta för att ta en närmare titt på dessa märkliga och pälsiga varelser.

Vår två katter har lite olika sätt att tackla problemet med nyfikna hönor, med eller utan kycklingar. Felix har bestämt sig för att det finns inga höns i hans värld, inte en endaste, och beter sig därefter. Han låtsas helt enkelt inte om dem. Han visar inte med en min att det finns höns i hans närhet utan går bara vidare till hönsfria områden på gården.

Salix blir däremot synnerligen, och påtagligt, störd när hönorna kommer i hennes väg, eller, ve och fasa, följer efter henne. Men gå undan vill hon inte. Det vore ju att sänka sin kattvärdighet totalt. Istället piper och jamar hon och ser allmänt besvärad ut. Och tittar uppfodrande på mig som om jag skulle trolla bort hönsproblemet för henne.

Måste hon passera dem för att komma till sina jaktmarker rusar hon förbi hönsen. Nästan lite i panik. Här är det omvända roller.

Så i år har vi lugnt kunnat ha hönorna lösa, även när de har haft behändigt kattmunstora kycklingar. Glad är jag över det, men gladast är nog ändå hönsen som har fått stor frihet i sommar…..och håller som bäst på att ta över hela katternas gårdsrevir.