Skördat brysselkål

Idag skördade jag de sista brysselkålen från förra årets odlingar. Brysselkål och grönkål är otroliga grönsaker som klarar våra vintrar mycket väl, vilket gör att vi kan skörda färska grönsaker vintern igenom. Så som idag, tidig vår, när det mesta ännu inte ens har blivit sått.

För oss som självhushållar är det underbart att kunna skörda grönt även på vintern och tidig vår. Så här års är ju det mesta i grönsaksväg fryst.

En liten hink med brysselkål.
Vår katt Salix var snabbt framme för att kolla vad jag höll på med.

Brysselkålen ångkokade jag och serverade tillsammans med älgbiffar, matvete och en sås med lök och senap. Det blev riktigt, riktigt gott! Tyvärr blev det ingen bild. Vi var för hungriga….

Blasten fick hönsen kalasa på. De uppskattar också nyskördat så här års.

Hönsen fick kalasa på blasten. Men när jag slängde in det fanns det bara ett gäng ruvande hönor inne hönshuset. De brydde sig inte ett dyft….

Vi är kvar

Ursäkta, ursäkta den osedvanligt långa blogguppehållet, det var verkligen inte planerat. Inte alls….inte alls…

Men jag finns trots allt kvar och livet rullar på ungefär som det brukar med gård, höns, katt och odlingar.

Vet inte riktigt varför det blev ett blogguppehåll. Annat än att jag har gått och blivit tämligen trött på min dator. Sedan jag installerade Windows 8, och sedemera 10, så känns det mer som om det är Microsoft som äger min dator och styr hur den skall användas, än jag själv. Trots att jag betalt för både dator och program! Irriterande är bara förnamnet, men jag skall försöka komma över det.

Vill ju åter bli en bloggande bloggare. Hoppas även att du som bloggläsare finns kvar! Säg gärna hej så jag vet att några är kvar…. 🙂

Skickar med ett par bilder på Salix som sitter i vår renoveringshall. Det är lite synd om henne för hon har gjort sig illa i munnen, inget allvarligt, men hon får inte gå ut förrän det är läkt. Därav den sura minen.

Jag inser även att renoverandet av hallen har blivit nedprioriterat. Vi har till och med satt upp en klocka…. ja, ja. Men även det skall det bli ändring på har vi tänkt. Mer om det i ett senare inlägg.

Resultat av syhelgen

Under andra dagen på min syhelg påbörjade jag mönsterkonstruktionen av höstjackan, som jag velat sy länge men inte riktigt landat i hur den skulle se ut. Men innan jag ens kunde börja rita på själva jackmönstret behövde jag ta mig an grundmönstret. Jag utgick från grundmönstret för kavaj, för den vet jag passar.

Men då jackan skall vara något vidare än en kavaj, jag skall ju kunna ha den utanför kavajen, behöver grundmönstret justeras. Och för att vara säker på att mina justeringar blev rätt fick jag sy en provplagg av grundmönstret. Tur var väl det. För jag hade inte ökat tillräckligt runt höften.

Ritar mönster till jackan. Salix håller koll på mitt arbete. Sen är det bra med runda föremål när man vill ha snygga svängar  ;-)
Ritar mönster till jackan. Salix håller koll på mitt arbete. Sen är det bra med runda föremål när man vill ha snygga svängar 😉

Efter ytterligare lite justeringar i grundmönstret kunde jag äntligen börja rita på mönstret till jackan. Efter några timmars arbete var jag klar med framstycket. Det är många beslut som skall tas – allt från var knappar skall sitta, vidd på slagen, fickans utformning och placering och mycket annat som har stor betydelse för slutresultatet. Kan väl säga som så att jag var rätt mosig i huvudet efter ett tag.

Stumpan!!
Stumpan!!

Att vara trött i skallen är inge bra när man ritar mönster för då kan det lätt uppstå märkliga fel som man inte upptäcker förrän man klippt till tyget och försöker sy ihop plagget. Inge roligt att inse först då att man mätt fel någonstans – och inte får ihop plagget som det var tänkt. Då är det bättre att vänta med mönsterkonstruerandet till nästa dag.

Istället fortsatte jag sy på ärmarna till den senapsgula yllekavajen som jag skrev om här. Och innan dagen var slut blev de fastsydda i kavajen. Jag hann även sy lite på en blus i ett grönt blommigt loppisfyndat bomullstyg som jag hade klippt till för ett tag sedan. Sen var min andra sydag slut och det var jag med!

En halvfärdig grön blus.
En halvfärdig grön blus.

Nästa dag fortsatte jag rita på jackmönstret och började även ta ut alla mönsterdelarna, vilket tog större delen av dagen. Det är en spännande process att rita tvådimensionella mönsterdelar, som rätt sammanfogade skall bli något tredimensionellt, som skall passa just min kropp och dessutom likna något som jag hade som en idé i mitt huvud. Krävande, lärorikt och jädrans roligt!

Jag kom så långt att jag fick tillklippt framstycket för en första provning och det verkar lovande. Sen tog min hjärna helt slut. Det är, som sagt, mycket att hålla koll på när man rita mönster.

Istället började jag sy på den gröna blusen, vilket är ett betydligt enklare sömnadsprojekt och inte kräver på långa vägar så mycket tankemöda som mönsterkonstruktion.

Idag, på min fjärde sydag, fortsatte jag arbetet med jackan med att klippa till delarna till fickorna. Och då kom jag till insikt om att tyget inte kommer att räcka till den jacka som jag gjort mönstret till. Jackan jag vill göra är dubbelknäppt, vilket kräver ganska så mycket tyg, och så har jag gjort den något längre än vad jag ursprungligen tänkte mig.

Så här långt kom jag på min jacka....
Så här långt kom jag på min jacka….

Trodde tyget skulle räcka ändå, men när jag började lägga ut mönsterdelarna så insåg jag att det behövs åtminstone 70-80 cm tyg till. Attans! I morn skall jag till tygaffären och köpa mer tyg, om det finns kvar. Hoppas!

Annars får jag helt enkelt köpa ett annat tyg, så jag kan sy jackan jag tänkt och lagt en massa timmar på att rita mönster till. Och tyget jag har, men som är för litet, får jag helt enkelt sy en enklare jacka av. Det borde tyget räcka till.

Så idag kom jag inte så långt på jackan, som jag hade hoppats på. Istället klippte jag till ett par jeans i ett kakigrönt grovt bomullstyg, samt ritade mönster till en trikåtopp med raglanärm. Både byxorna och toppen har jag gått och funderat på ett tag. Och som avslutning på syhelgen sydde jag vidare på min gröna blus, men tyvärr blev den inte heller klar.

Ett par jeans.... i sina beståndsdelar.
Ett par jeans…. i sina beståndsdelar.

Om jag summerar mina fyra dagar har jag ”endast” lyckats sy klart ett plagg  – en roströd kjol. Ett plagg som dessutom var halvfärdig när helgen inleddes. I övrigt har jag ritat mönstret till en höstjacka och börjat klippa till tyget (som inte kommer att räcka), sytt på en grön enkel blus som nu är halvfärdig, sytt ärmarna till en senapsgul yllekavaj samt sytt fast dem (kvar är att fodra kavajen), klippt till ett par gröna jeans och ritat mönstret till jerseytopp men raglanärm.

Mönsterkonstruktion av ärm med raglanskärning.
Mönsterkonstruktion av ärm med raglanskärning.

Många projekt på gång, men inte så mycket avslutat. Men det är helt okej för mig. Sömnaden är ett ständigt pågående flöde i mitt liv så allt lär bli klart – så småningom. Det enda jag är mindre nöjd med är att jag inte insåg i tid att jag hade för lite tyg till jackan. För jackan hade jag gärna kommit lite längre på.

I övrigt så gillar jag att ha flera olika projekt, i olika svårighetsgrad, på gång. För när huvudet tar slut på det svåra, eller för att jag helt enkelt är för trött efter en dags lönearbete, är det bra att ha något enklare projekt att sy på.

Sen kan jag konstatera att grönt blev helgens färg, uppblandat med lite rost och senap….inget planerat, men så bidde det….

Sömnad + långhelg = lycklig Fru Purjo

Jag har tagit långhelg och den kommer jag helt ägna mig åt sömnad. Gissa om jag är glad och lycklig!

Här skall ritas mönster, klippas tyg och sy söm efter söm i dagarna fyra. Det enda ”störmomentet” som jag tillåter är en uppmärksamhetskrävande Salix. Vår rara lilla katt har alltid rätt att vara i vägen, även under en efterlängtad syhelg  🙂

En enkel kjol i rostrött bomullstyg.
En enkel kjol i rostrött bomullstyg.

I går var första dagen på syhelgen och jag fick sytt klart en kjol i roströd kraftigt bomullstyg, som jag hade påbörjat för några veckor sedan. Kjolen har fickor, är fodrad, slutar mitt på knät och är sytt i en stuvbit. Jag har gjort några smärre förändringar i mitt grundmönster för kjol och ville testa i ett tyg som jag inte skulle gråta över om plagget inte passade.

Men jag kunde vara lugn. Kjolen sitter perfekt! Mönsterändringarna blev lyckade med andra ord och nu har jag en roströd kjol istället för en stuvbit. Och nu kan jag börja sy kjolar i de tyger jag inte ville ”offra” utan att vara helt säker på att mönstret passade.

Kjolen har fickor, naturligtvis, för alla kjolar behöver fickor enligt mig  :)
Kjolen har fickor, naturligtvis, för alla kjolar behöver fickor enligt mig 🙂
Kjolen är fodrad och linningens söm är kantad för en snygg avslutning.
Kjolen är fodrad och linningens söm är kantad för en snygg avslutning.

SONY DSC

Kjolen är fodrad och fållen är också kantad för en snygg avslutning även här.
Kjolen är fodrad och fållen är kantad för en snygg avslutning även här.

Men det får bli senare projekt, för först vill jag sy klart ett par kavajer som hängt halvfärdiga på tok för länge. I går kom jag en bra bit på ärmarna på en av kavajerna, som jag syr i senapsgult ylletyg. Ärmarna är lite ”omständliga” i sin tillskärning så det vill till att ta det lugnt. Men jag känner jag mig otroligt lugn och avstressad så det gick fint….än så länge. För de är ännu inte fastsydda på kavajen.

Ärmen till en senapsgul kavaj.
Ärmen till en senapsgul kavaj.

Min huvudsakliga plan och prioritet för syhelgen är att jag skall sy mig en höstjacka. Jag har behövt en jacka länge, länge men jag har inte riktigt kunnat landa i vad jag ville sy för jackmodell. Så jag har skjutit det projektet framför mig.

Vet inte om jag riktigt har kommit fram till vad jag vill ha, ännu, men nu får jag helt enkelt bestämma mig och sy något. Det är ju inte värre än att jag får sy en jacka till om jag först efter syhelgen kommer på den ”perfekta” höstjackan.

Nära

Det är en fascinerande värld som möter en om man kommer riktigt nära träd och övriga växter i trädgården. I synnerhet lava kan bjuda på spännande former. Minst sagt!

SONY DSC

Även trädens knoppar är fina att ta en närmare titt på. Så mycket färg och form, i detta lilla och nära. Jag gillar att gå runt i trädgården och spana in alla knoppar på buskar och träd. Inte bara för att de är fina att se på, utan mest för att se om alla träd och buskar har klarat vintern. Efter förra årets kalla och långa vinter såg det inte roligt ut på våren, mycket var då skadat eller dött, men årets korta vinter har inte orsakat några bekymmer vad jag kan se.

När jag långsamt går runt i trädgården och spanar knoppar, inser jag att vi missar mycket när vi rusar runt i våra vardagsrutiner. Vi borde göra mer som katterna. Sätta oss ner vid en buske eller i en dikeskant och bara titta och vänta, titta och vänta.

Där skulle vi troligen mötas av både nya och fler tankar och känslor än vi vanligen tillåter oss att få och känna. Och vi skulle säkert se och höra massor som vi inte ser eller hör när vi går förbi i vår vanliga takt, men huvudet fullt att tankar och planer som rör annat än det vi just har runt oss.

I sommar skall jag försöka stanna upp lite mer. Sätta mig ner på nya och kanske lite oväntade ställen i min närmaste omgivning. Låta tankarna vandra fritt och vänta in det liv som pågår runtom oss hela tiden i den lilla och nära naturen.

Vem vet kanske får jag sällskap av vår katt Salix som är experten på området.