>Gräset är grönast…

>För hönorna gäller verkligen att gräset är grönare på andra sidan stängslet….eller snarare….på andra sidan stängslet finns gräset. För i hönsgården är det renätet och renkrafsat på allt grönt förutom några ruggar med nässlor. Men idag, och möjligen i några dagar till, finns det faktiskt grönt och växande gräs även inne i hönsgården.

Grässvålen som jag grävde upp tidigare idag för att utöka blomsterlandet lade jag ut som en grön liten matta inne hos hönsen. Först hamnade tuvorna på den stora komposthögen, men så kom jag på att det finns några som tycker väldigt mycket om gräs och då i synnerhet i kombination med insekter och andra småkryp, vilket det lär finnas gott om i gräset eller i medföljande jord.

Tyvärr fick jag aldrig se dem gå lös på grästuvorna för hönorna var först minst sagt misstänksamma till den gröna lilla plätten och vägrade titta närmare på den. Nästa gång jag besökte hönsgården vara alla hönorna inne. De hade nattat in och satt alla på rad på översta pinnen. Men grästuvorna var nu allt lite tovigare än innan så hönsen hade nog vågat sig fram till det gröna för att krafsa fram godsakerna….

>Pinnsittarhönor

>

Två av hönorna, Berit och Öt, är riktiga pinnsittar-hönor...de går knappt ut i hönsgården utan sitter helst inne på sin pinne. Vet inte varför…de har alltid varit sådana….men med tanke på hur mycket de övriga hönor uppskattar att vara ute och krafsa runt i jorden så tycker jag deras beteende är något märkligt. Tycker lite synd om dem, för de ser ut att ha det så tråkigt på sina pinnar.

Och som resultat av att de inte är ute och krafsar runt i jorden som de övriga hönorna så slits inte deras klor och näbbar så mycket som de borde utan de behöver manikyr med ojämna mellanrum. Att klippa deras klor har jag gjort några gånger och går lätt som en plätt med en avbitartång men att fixa deras näbbar var första gången idag. Och det har jag verkligen inte sett fram emot att behöva göra.

Men även det var lätt som en plätt med hjälp av en nagelsax. För näbbtippen, som vuxit sig för lång, var som en nagel och klipptes lika lätt…skönt. Jag klämde fast hönan under armen och höll fast huvudet med vänsterhanden…knips, knips…och det hela var fixat. Och hönorna var så lugna, så lugna…och som avslutning släppte jag ut dem i hönsgården och de var faktiskt ute hela eftermiddagen 😉

>Hönsen kalasar på kattmat

Katterna ratar ofta kattmaten men det gör inte hönsen. De är helt galna i kattmaten och är omedvetet lyckliga över att det finns två kräsna katter i hushållet. När jag kommer ut med skålen med kattmat behöver jag inte truga precis utan hönorna nästan klättrar på varandra för att komma åt maten. Tupparna däremot håller sig i bakgrunden och låter hönorna äta först.

Vår i hönshuset

Hönorna och tupparna verkar mycket nöjda över livet just nu och tillbringar större delen av dagen i utegården. Och näst efter kattmaten så är nyrepat gräs och maskrosblad det godaste som finns….