Inget grävväder…

Det är sisådär fem plusgrader ute och vinden är iskall. I natt var det minusgrader och i går kom det till och med lite snö. Och jag som vill sätta igång med årets grönsakssådder!

Men det är bara att tåla sig och vänta på att det skall bli varmare.  För just nu är det inget väder för att gräva upp och vända 14 bäddar på dryga 50 kvm. Inte om ni frågar mig. Att vända och rensa blöttung och kall jord är som att be om att få ryggskott och sönderfrusna fingrar.

Tror inte heller att grönsaksfröerna kommer att gro i den kalla jorden. Snarare skulle de ruttna bort. Så även av den anledningen är det lika bra att vänta.

Det som stressar mig är att det är tämligen mycket jord som skall vändas, rensas och därefter sås, vilket tar sin tid, så jag vill inte komma igång så tidigt som möjligt på våren. Dessutom tar vissa grönsaker lång tid på sig från sådd till skörd – så som brysselkål, blomkål och vintersquash.

Förra året var också våren kall, men den varma och långa hösten ”räddade oss” så att grönsakerna hann bli skördemogna innan vintern kom, trots sen start. Vi får hoppas det blir så även i år….eller så får värmen komma…NU!

Kofta stickad utifrån och in…

En randig tröja - stickad utifrån och in.
En randig kofta – stickad utifrån och in.

Nån gång under förra året fick jag en stickidé som jag bara inte kunde låta bli att prova och i höstas tog jag tag i projektet – att sticka en kofta utifrån och in. Det vill säga jag började sticka genom att lägga upp maskor för hals- och v-ringning, knäppkant fram och nederkanten och sen stickade jag mig in mot centrum av tröjan, vilket blev mitt bak i ryggen.

Men innan jag ens kunde börja var det en hel del räknande på varv och maskor för att förstå var jag skulle öka – för ärmhålet – var jag skulle ta in – för att få hörn och passform. Näst intill omöjligt att med ord beskriva hur jag tänkte och gjorde men förhoppningsvis kan bilderna förklara lite bättre.

Första varvet gick runt halsen, knäppningen och nertill. Här har jag stickat 5-10 cm....
Första varvet gick runt halsen, knäppningen och nertill. Här har jag stickat 5-10 cm….

Vet inte hur vanligt det är att sticka kofta på det här sättet. Har inte kollat utan jag utgick från min idé när jag räknade och mätte.

I början var det tämligen många maskor på rundstickan – dels för sträckan runt hals, framkant och nederkant är tämligen lång och dels för att garnet är tunt, ett tvåtrådigt yllegarn. Men maskorna minskade succesivt och till slut kunde jag maska ihop öppningen i ryggen – strax under skuldrorna. Därefter plockade jag upp maskorna i armhålet och stickade ärmarna uppifrån och ner.

Tröjans sista varv utgörs av mittersta mörka linjen bak i ryggen.
Koftans sista varv utgörs av mittersta mörka linjen bak i ryggen.
Här går det att ana hoptagningen som gjordes i mitten, bak på tröjan.
Här går det att ana hoptagningen som gjordes i mitten, bak på koftan.

För att göra det tydligt hur jag stickade koftan gjorde jag den randig, dessutom fungerade sticket som ett restgarnsprojekt.

I höstas stickade jag som besatt och fick nästan ont i mina händer, men jag var sååååå nyfiken på om det skulle funka och sen när jag väl fått klart livet drog jag ner på takten betydligt. Det blev även ett litet uppehåll för att sticka nya halvvantar då mina gamla vantar hade rasat samman.

Då ryggen är något längre än framstycket, gjorde jag några förkortade varv. En av de vita ränderna upphör vid axeln.
Då ryggen är något längre än framstycket, gjorde jag några förkortade varv. En av de vita ränderna upphör vid axeln.

Men i februari, mars nån gång, blev koftan äntligen färdigstickad och sen var det bara att fästa trådändarna och sy i knapparna. Sen dess har jag burit koftan några gånger….supernöjd med resultatet!

Kanske stickar fler koftor utifrån och in framöver. Vi får se, nu vet jag i alla fall hur man gör.  🙂

Det färdiga resultatet....
Det färdiga resultatet….

Här har jag samlat allt jag sytt och stickat de senaste åren…

6 år, 1067 inlägg och 3295 kommentarer…

cropped-Fru-Purjo.pngFru Purjo firar idag 6 år som blogg! Hurra!!

Under dessa år har det blivit 1067 publicerade inlägg och 3295 godkända kommentarer (och säkert tiofalt fler spamkommentarer – men dem har glömmer vi nu). Antalet blogginlägg har varierat från några få till dryga 30 per månad. Det var endast under september och oktober i höstas som jag inte bloggade över huvud taget. Nu kommer blogginläggen betydligt tätare igen….

Hur många besökare som hittat hit vet jag inte exakt, men många har det allt blivit under åren som gått. Glad för alla besökare och kommentarer  🙂

Jag började blogga via Blogger men har sedan flera år bloggat med hjälp av bloggverktyget WordPress, via ett eget webbhotell. Tycker det funkar mycket bra och jag har på det viset rådighet över verktyget, samt all info och bilder som jag lägger upp på bloggen.

Med den senaste uppdateringen så har bloggen även blivit kompis med surfplattor och smartphones. Det var på tiden….  😉

Vad jag främst bloggar om framkommer av den här listan:

Japp, lite torr fakta om Fru Purjo-bloggen. Om ni är nyfiken på vem som gömmer sig bakom den purjiga Fru Purjo-bilden så kan ni få en skymt av mig på bilderna från Medeltidsveckan.

På återseende  🙂

Gamla kokböcker och ideal

Kokböcker från början av 1900-talet.
Kokböcker från början av 1900-talet.

Att bläddra runt i och läsa gamla kokböcker är ett spännande och tankeväckande sätt att resa i tid och rum. Gamla kokböcker bjuder generöst på den tidens ideal, könsroller, matvanor, inköp och inte minst utbud av råvaror och tekniska förutsättningar för att tillaga maten.

Men också, naturligtvis, recept på maträtter och beskrivningar på hur man tar till vara och tillagar olika råvaror ur ett närmast självhushållarperspektiv. Ofta beskrivet på ett mer ingående och detaljerat sätt än vad dagens kokböcker erbjuder.

Det var det senare som fick mig att bli intresserade av äldre kokböcker. Jag ville veta hur vi förr tog tillvara det vi skördat eller slaktat, med förhoppningen att lära mig något som jag inte hittar i ”moderna” kokböcker.

Men jag har inte kommit så långt att jag fördjupat mig i recepten. Det har istället varit kokböckernas förord och inledning som har fångat hela mitt intresse. Det är en för mig delvis ny och främmande värld som blir synlig när man läser författarnas tankar och syften med kokböckerna. Trots att det inte är mer än runt 100 år sedan och ca två-tre generationer bort, så blir det synnerligen tydligt att mycket har hänt.

Säga vad man vill om dåtidens tankar och ideal kring arbetsfördelning, könsroller och hur en måltid skall serveras och ätas, men de skulle troligen bli lika förskräckta över vårt sätt att laga och förhålla oss till mat som vi blir över den tidens. Jag kan verkligen se deras chockade miner över vårt ”slarv” och låt-gå-mentalitet….”liksom ingen ordning på nå´t”…..

Andra frågor som börjar snurra i mitt huvud när jag läser i kokböckerna är vilka ideal och tankar visar vi upp i dagens kokböcker? Och hur kommer de läsas om sisådär hundra år? Kommer de också kännas lite unkna? Troligen….

I vilket fall som helst är jag tämligen nöjd över att slippa vara hemmets husmor á la 20-talet, i alla fall utifrån de idealbilder som man möts av i kokböckerna, men jag hade gärna tagit del av deras kunskap i självhushållning.

Samlar på gamla kokböcker
Under några år har jag samlat på mig äldre kokböcker. Det har blivit ett 10-tal böcker, där den äldsta är från 1909 och flertalet från tjugotalet, men även nyare. Tur att äldre kokböcker oftast är ganska så små och inte tar så mycket plats i en redan överfull hylla.

Det är ur några av de äldsta böckerna som jag har tagit citat ur till mina blogginlägg som jag publicerat den sista tiden. Och medan jag fortsätter fördjupa mig i kokböckerna kommer jag att bjuda på fler citat och kanske även ett och annat recept. Hoppas ni vill följa med på min tidsresa till 1900-talets kök och matvanor….och könsroller.

Här hittar du alla inlägg i bloggserien om gamla kokböcker!

Vid varje gryta….

”Grytorna koka i de svenska hemmen. Vid varje gryta står en husmor och rör. Det är på henne det beror om middagen skall bli lyckad – men inte bara på hennes skicklighet i matlagning utan också på andra orsaker. Hon måste se till, att hon alltid gör sina uppköp i en affär, där det hålles rent och fint, och hon måste veta, att hennes mjöl är av prima kvalitet, att margarinet blott innehåller de renaste fetter och att varorna i övrigt äro av fullgod beskaffenhet”

Ur Kooperativa förbundets kokbok, av Ingeborg Schäger, 1926