Mer än nog…

1830 g
1830 g

Och jag som var orolig att squashen inte skulle hinna växa till sig nog för att det skall bli något att skörda. Jag kan sluta oroa mig. Idag skördade vi två ”nätta” frukter. En grön squash på 1,8 kg och en grönvit på dryga 2 kg. Helt galet stora. Jag har tidigare skördat ett par squash, men av mer normal storlek.

De senaste varma och regniga dagarna har fått frukterna växa ordentligt i storlek. Jag höll på sätta mig på rumpan när jag petade undan squashbladen och fick syn på frukterna.

Något ätbart kanske??
Något ätbart kanske??

Och fler är på gång. Fint det…

Jag hoppas även vintersquashen får bra med frukter. Vintersquash har mycket bättre hållbarhet än sommarsquashen och gör att vi kan få färska grönsaker långt in på vintern. De jag såg är än så länge tämligen små, men det hinner förhoppningsvis växa till sig.

2049 g
2049 g

SONY DSC

Full frihet…utan kattbesvär…

Frigående höns
Frigående höns

I år har hönorna fått springa helt fritt större delen av sommaren. I alla fall då vi har varit hemma och det har vi varit mestadels den här sommaren.

Tidigare år har jag inte vågat släppa ut dem utanför hönsgården när de har haft småkycklingar. För risken att kycklingarna skulle blivit kattmat har varit mer än stor. Men katterna har fått allt mer respekt för hönorna. Inte så att hönorna har jagat runt på katterna och nypt dem i svansen precis.

Men sedan katterna fick en uppläxningen av gårdens vilda skat- och kajfamiljer, efter några misslyckade försök att få sig en kajunge till middag, har de fått en tämligen stor respekt för lite större fåglar. Dit hönorna ändå får räknas. Mesar och sånt står fortfarande på menyn….och ärlor.

Dessutom, till katternas stora förtret, är hönorna otroligt nyfikna på katterna och följer gärna efter dem. Och är det något som skrämmer en katt så är det bytesdjur som inte beter sig som bytesdjur, dvs flyr i panik när katterna visar sig. Hönsen närmar sig istället sakta för att ta en närmare titt på dessa märkliga och pälsiga varelser.

Vår två katter har lite olika sätt att tackla problemet med nyfikna hönor, med eller utan kycklingar. Felix har bestämt sig för att det finns inga höns i hans värld, inte en endaste, och beter sig därefter. Han låtsas helt enkelt inte om dem. Han visar inte med en min att det finns höns i hans närhet utan går bara vidare till hönsfria områden på gården.

Salix blir däremot synnerligen, och påtagligt, störd när hönorna kommer i hennes väg, eller, ve och fasa, följer efter henne. Men gå undan vill hon inte. Det vore ju att sänka sin kattvärdighet totalt. Istället piper och jamar hon och ser allmänt besvärad ut. Och tittar uppfodrande på mig som om jag skulle trolla bort hönsproblemet för henne.

Måste hon passera dem för att komma till sina jaktmarker rusar hon förbi hönsen. Nästan lite i panik. Här är det omvända roller.

Så i år har vi lugnt kunnat ha hönorna lösa, även när de har haft behändigt kattmunstora kycklingar. Glad är jag över det, men gladast är nog ändå hönsen som har fått stor frihet i sommar…..och håller som bäst på att ta över hela katternas gårdsrevir.

De har kommit tillbaks

SONY DSCI våras vart jag väldans bekymrad över hur det stod till med vår natur. Det fanns knappt några humlor. Jag har inte varit med om att det funnits så få humlor en vår. Visst vet jag att de har minskat kraftigt men att det var så illa!

Om våren brukar det surra av bin, humlor och andra insekter i de blommande fruktträden, men i år var det skrämmande tyst.

Men nu har de kommit. Humlorna!

Och de verkar verkligen uppskatta våra bolltistlar. Bra att vi har flera bestånd med blå bolltistel. Hoppas den kommande vintern blir snäll mot insekterna så att vi även i fortsättningen har surrande fruktträd om våren. Både för deras och vår skull.

För jag vill inte uppleva en värld där det inte finns några pollinerande insekter!

Hallå?!?

Men vad hände?

Helt oplanerat tog jag mig en bloggpaus. Hade verkligen inte tänkt göra det, men så blev det visst. Jag får väl ”skylla på” det fina utevädret och en viss brist på skrivlust. Var denna skrivolust kom ifrån vet jag inte men orden har liksom inte funnits där så som de brukar.

Ja, ja….hur det än må vara med detta så hade jag tänkt att bloggpausen får vara över nu. Nu får det liksom bli lite ordning på torpet.

Hoppas ni har haft en bra sommar? Min har varit kanon och den verkar bara fortsätta…sommaren!  🙂

Kycklingar

Det ploppar fram kycklingar mest hela tiden i hönshuset. Men i år känner jag att antalet ruvningar och kullar har varit hanterbara. Förra året höll jag nästan på att bli tokig på våra ruvgalna hönor. De ville inte sluta ruva. I år har ruvandet varit mer utspritt under året och jag har hållit ner storlekarna på kullarna genom att inte låta dem ruva på allt för många ägg.

I går och i natt kläcktes de senaste kycklingarna – två gula, en mörkgrå och en ljusgrå kyckling. Och som det ser ut just nu är det de sista kycklingarna för i sommar, för nu ligger det inga fler höna på ägg. Men det lär komma fler kycklingar i år, om jag känner mina hönor rätt.

Just nu önskar jag att det fanns åtminstone en ruvsugen höna till. För jag har tre ägg som är nästan färdiga för kläckning. Hönan Silvia gick av ruvningen för tidigt, hon tröttnade uppenbarligen, och därmed har jag tre halvruvade ägg. Jag försökte rädda dem genom att peta in dem under Susanne, hönan som just fått kycklingar. Men hon ville inte ruva något mer utan har gått ur redet med sina små dunbollar.

Hönan Silvia, när hon fortfarande ruvar på sina tre ägg.
Hönan Silvia, när hon fortfarande ruvar på sina tre ägg.

Få se om någon höna får lust att ruva. Idag! I så fall kommer den hönan få en oväntat kort ruvtid.

Om det nu blir något med Silvias ägg, vill säga. Silvia var lite omotiverad mot slutet och gick kanske av äggen lite för ofta och för länge. Ja, ja….kycklingar finns det gott om i hönshuset så inte hela världen om det inte gick som det skull med denna ruvning. Men lite synd ändå…..