Halvgammalt byts ut mot något ännu äldre..

Halvgammal bytts mot något ännu äldre...
Halvgammal bytts mot något ännu äldre…

Som jag skrev här har vi kommit igång med renoveringen och iordningställandet av vårt hus. Just nu är det andra våning som har vårt fokus och där kommer vi bland annat ändra planlösningen för rummen skall passa vår behov bättre.

Tills nu har vi mest flyttat runt möbler och stuvat om alla prylar för att kunna börja riva och bygga upp nytt. Det vi är mest nöjda med så här långt är att vi tagit bort en dörr från 50-60-talet och ersatt det med en dörr som är mer i fas med övriga dörrar i huset. Dörren är begagnad och inköpt på Hus till hus i Alingsås.

Då dörren har helt annat format än den ursprungliga dörren så innebar dörrbytet en större arbetsinsats än väntat. Men nu är den på plats och efter en del justerande går det även att öppna och stänga dörren, viket ju är en fördel.

Maska efter maska…

Snart dags för oket
Snart dags för oket

Även kortare stunder med sticket ger resultat. När jag för ett antal år sedan kom till insikt om detta började jag sticka tröjor. Innan dess stickade jag mest vantar och mössor. Mindre och snabbare projekt. För jag trodde inte jag skulle bli klar med en tröja inom rimlig tid.

Men vad gör det att det dröjer lite. Så länge jag vet att det blir klart….nån gång. Och det blir det ju….till slut. Jag har inte stickat många tröjor men tillräckligt många för att veta att jag kan få klart även större projekt trots korta, och ibland glesa, stunder med mitt sticke.

En rad med stjärnor...
En rad med stjärnor…

Nu stickar jag på en tröja där det bara är några varv kvar på ena armen innan det är dags att sticka ihop livet med armarna och för att börja med oket. Dets kall bli så spännande att sätta mig att räkna på varv och maskantal och lista ut exakt vad jag skall ha för mönster på oket och hur fort jag skall maska av för att få allt att stämma.

En sak vet jag. Jag vill ha stickade stjärnor runt oket och de skall vara ljusbeiga och ljusblå mot den mörkbruna bottenfärgen. Fint som snus….

Här hittar du tidigare inlägg om tröjan.

Bengt!

Stilige tuppen Bengt och hans fina hönor
Stilige tuppen Bengt och hans fina hönor

För att minimera risken för inavel får den högsta tuppen inte vara kvar mer än något år. Sen blir han ersatt av yngre förmågor. Tupparna får med andra ord ett kort men trivsamt liv hos oss. I och för sig får de tuppar vi behåller ett något längre liv än de tuppkycklingar som halvårsgamla hamnar i vår frys.

Men så länge hönorna ruvar fram ungefär lika många tuppar som hönor finns det liksom inget alternativ än att de flesta får ett relativt kort liv. Men trots allt betydligt längre och roligare liv än de stackare som växer upp i hönsfabrikerna.

Det är hönorna som står för kontinuiteten i vår hönsflock. Och det är dem jag främst lär känna och vårdar lite extra med godsaker och annat. Men ibland känns det extra tufft att göra sig av med högsta tuppen. Bengt var en sådan trevligt tupp som vi ogärna ville nacka. Istället försökte vi hitta ett nytt hem åt honom och som väl var hittade vi ett.

Han fick ett nytt hönshus att vara högsta tuppen i. Bra det….

SONY DSC

I våras flyttade stiliga tuppen Bengt till ett nytt trivsamt hönshus med kärleksfull omvårdnad från hönshusets ägare. Med sig hade han några söta små unghönor så att han kunde bilda en ny liten flock.

Förra helgen, när jag var och hälsade på hos Bengt och hans hönor, och övriga i familjen, hade jag med mig ytterligare fem hönkycklingar. Så nu har stilige Bengts hönsflock fördubblats.   🙂

De nya hönorna: röda Sonja, vita Göta, svarta Anna-Greta och rödulliga Benedicta.
De nya hönorna: röda Sonja, vita Göta, svarta Anna-Greta och rödulliga Benedicta.

Syskolan: Kjol med fickor och motveck bak, del 6

I förra syskolan sydde vi fast dragkedjan i mittsöm på kjolens bakstycke och denna gång skall vi sy motvecket som också finns i kjolens mittsöm bak.

Bild 1:
Bild 1:

Nertill på mittsömmen på kjolens bakstycke finns det nu ett sprund med invikta kant er på var sida om sprundet (bild 1). Detta skall tillsammans med den lösa veckplattan bilda kjolens motveck. Veckplattan är en långsmal tygbit som är dubbelt så bred som den vikta kanten längs sprundet och lika lång som sprundets öppning plus sömsmån. Upptill är veckplattan tillklippt så den bildar en spets (bild 2).

 

Bild 2:
IBild 2:

Innan vi syr på veckplattan på kjolens bakstycke kantar vi spetsen på veckplattan, alternativet zick-zackar spetsen. Vi väntar med att banda/zick-zacka övriga kanter (bild 2).

 

Bild 3
Bild 3

Nåla därefter fast plattan på kjolens bakstycke. Spetsen skal täcka början på kjolens sprund och nertill skall den hamna i nivå med kjolens nederkant. Om tyget är mönstrat försäkra dig även om att mönsterpassningen blir okej.

Sy fast veckplattan genom att börja med att sy fast spetsen genom att vika ut vecket på kjolen och sy en sida åt gången (bild 3). Du skall med andra ord inte sy så du får en söm på rätsida utan endast sy i den vikta tygbiten och veckplattan..

 

Bild 4
Bild 4

Sy därefter ihop veckplattan och kjolens veck från överkant ner till kjolens fåll. När det är gjort skall det se ut som på bilderna 4 till 8.

 

Bild 5
Bild 5

På bild 5 ser du den ännu lite frasiga sömmen som håller fast veckplattan på kjolen.

 

Bild 6
Bild 6

Bild 6 visar motvecket nedtill på kjolen.

 

Bild 7
Bild 7

Bild 7 visar kjolens bakstycke med vecket från rätsidan.

 

Bild 8
Bild 8

 

Bild 9
Bild 9

Sy nu på kantband eller zick-zacka längs hela ytterkanterna på vecket från midjan ner till kjolens fåll (bild 9). Om du syr på ett band lämna det som skall bilda kjolens fåll obandat (bild 10). Detta för att inte fållen skall bli för klumpig.

 

Bild 10
Bild 10

Bild 10 visar hur jag lämnat den sista biten av sömmen obandat för att möjliggöra få en snygg fåll.

 

Bild 11
Bild 11

Nu är bakstycket klart så här långt och när motvecket är pressat skall det se ut som på bild 11 med snygg passning mellan ränderna på ömse sidorna av vecket.

Hoppas beskrivningen är tydlig nog. Är det något du undrar över så fråga gärna. Alla tidigare inlägg i Syskolan hittar du här.

Skörda grönt mitt i vintern

Smörgås med ost och grönt....mums...
Smörgås med ost och grönt….mums…

Som självhushållare kan det bli snålt med färska grönsaker så här års. De färska (?) grönsaker, som har försvarats i kyl och skafferi, har börjat ta slut eller har helt enkelt gett upp som mat. Kvar finns fortfarande grönsaker i frysen och som konserv, men inte som färska, dvs ej tillagade grönsaker.

Men det finns lösningar även på detta problem.

Det går alldeles utmärkt att så och skörda grönt även i mörka och smällkalla vintern. Förrförra helgen sådde jag torkade gula ärtor i några krukor med blomjord och nu kan jag skörda underbart gröna och mumsigt goda ärtskott. Färskare än så kan det inte bli, inte ens på sommaren.

Enkelt och gott! Däremot kan jag inte begripa varför jag inte gjort detta varje vinter.

Ärtskotten växer tätt, tätt i sin kruka. Då det inte är tänkt att de skall bli så stora så gör det inget att det är trångt i krukan.
Ärtskotten växer tätt, tätt i sin kruka. Då det inte är tänkt att de skall bli så stora så gör det inget att det är trångt i krukan.

Att grodda är ett annat sätt att få färskt på tallriken så här års. Jag var flitig med att grodda förr men har inte gjort det på ganska så lång tid. Men nu skall det bli ändring även på detta hade jag tänkt. Allt för att dryga ut de frysta grönsakerna.

Och det kan behövas. Inte bara för att få färska grönsaker utan för att förra sommarens klena skörderesultat börjar märkas. Det är ännu inte tomt i frysen men det börjar eka oroväckande när jag öppnar frysboxen.

Vi har fortfarande gott om mangold, selleri och bondbönor, men i övrigt är det mest slattar kvar. Så för att dryga ut och för att få variation, känns det bra med ärtskott och groddar. Sen ser jag fram emot när våren kommer och tjälen går ur marken för då kan vi skörda det som finns kvar i landen, främst palsternacka och svartrot.

Hur gjorde jag då för att få ärtskott att skörda? Kan lova att enklare än så här blir det inte. I skafferiet tog jag fram kartongen med köpta torkade gula ärter och spred ut dem tätt, tätt i en låg, vid kruka med blomjord. Jag strödde över lite jord över ärtorna och vattnade så jorden blev blöt men inte genomsur.

Sen har jag bara skvätt på lite vatten var och varannan dag så att jorden inte torkar ut helt. På bilderna är min odling närmare två veckor. Så det tar inte så lång tid innan det går att skörda.

Även katterna vill ha grönt så här års. På fönsterbänken finns två krukor med ärtskott och en låda med kattgräs. Grönt och fint så här års....
Även katterna vill ha grönt så här års. På fönsterbänken finns två krukor med ärtskott och en låda med kattgräs. Grönt och fint så här års….